Rapporten sammanfattar erfarenheter och rekommendationer från fem avloppsreningsverk med membranbioreaktor (MBR) och strikta utsläppskrav i USA. Reningsprocessen fungerar väl hos de besökta verken, men de har vissa gemensamma utmaningar och det finns rekommendationer som kan vara till nytta för svenska avloppsreningsverk i samband med en uppgradering till MBR. De flesta avloppsreningsverk i Sverige kommer så småningom att få hårdare utsläppskrav för fosfor, kväve och organiskt material (BOD). För många av verken väntar också ökad belastning på grund av växande städer. Att införa membranteknik är en möjlighet att öka kapaciteten på samma markyta och försäkra sig om att framtida reningskrav kan uppfyllas. Det finns ännu inget kommunalt reningsverk med membranteknik i drift i Sverige, men flera verk har planer på att införa tekniken. Henriksdalsverket i Stockholm har kommit längst. Där ska sju aktivslamlinjer byggas om till MBR. Membranen är av typen hålfiber och kan liknas vid sugrör.
För att ta del av kunskap och erfarenhet från reningsverk med MBR som varit i drift ett antal år besökte rapportens författare i mars 2018 fem avloppsreningsverk på USA:s östkust. Samtliga fem verk har hårda utsläppskrav för fosfor, kväve och BOD. Avloppsreningsverken valdes ut för att så långt som möjligt likna svenska avloppsreningsverk med tanke på klimat, utsläppskrav och recipient. Hos alla fem reningsverken fungerar MBR-processen bra. Driften är stabil och de klarar sina utsläppskrav med god marginal. Men de har ett antal gemensamma utmaningar.
Det har varit svårt att hitta en överdäckning av membrantankarna som är lätt nog att lyftas men samtidigt stabil nog att gå på. Det har noterats korrosion i utrustning som finns i anslutning till kemikalien hypoklorit, om den inte består av plastmaterial. Eftersom hypokloriten sönderfaller med tiden bör man inte förvara mer än vad som behövs för en månads drift. Problem med skumning i det biologiska reningssteget har avhjälpts genom installation av spraydysor som innehåller vatten eller klorlösning. I vissa fall har den travers som används för lyft av membranen fått bytas, eftersom membran som varit i drift en tid har fått beläggning som vägt mer än förväntat.
Membranen rengörs regelbundet med natriumhypoklorit och citronsyra enligt ett särskilt schema. Efter en tid har reningsverken anpassat schemat efter sina egna behov till färre rengöringstillfällen, och är nöjda med den effekt det ger på membranens kapacitet. I samband med membranrengöring med citronsyra noterades ökningar i utgående fosfathalter, något som även har observerats i pilotanläggningen på Hammarby Sjöstadsverk. Huvudfokus hos de besökta reningsverken i USA har legat på att klara gällande utsläppskrav, och man har ägnat mycket lite uppmärksamhet åt ökad resurs- och energieffektivitet såsom minskad kemikalie- eller energiförbrukning.
