Planering och genomförande av VA-investeringar – en branschövergripande analys

Finns det organisatoriska och finansiella faktorer som påverkar VA-organisationernas förmåga att planera och genomföra investeringar? En undersökning av budget och utfall för VA-investeringar åren 2015−2017 och planerade investeringar för åren 2018−2021 visar att det är viktigt att det finns god tillgång på kompetens i kommunen samt att mindre kommuner drar fördel av att samverka. Investeringar i VA-systemen står på agendan i alla svenska kommuner. Det handlar om att uppgradera systemen för att klara utmaningar som gäller hälsa, miljö och klimat – att renovera det som är gammalt och bygga nytt för nya invånare. Investeringsbehoven handlar om stora belopp. För att klara utmaningarna krävs det effektiva kommunala organisationer som kan planera och genomföra investeringar.

Mattias Haraldsson, Lunds universitet, undersökte VA-investeringar i 244 kommuner. Han tittade på dels budget och utfall för investeringar under tre år, dels planerade investeringar för de tre följande åren. Resultaten visar att de kommunala huvudmän som ingår i studien har genomfört investeringar motsvarande minst 1 032 kronor per invånare i genomsnitt åren 2015−2017, med en genomförandegrad på 68 procent i förhållande till budget. När det gäller framtiden budgeterar de kommunala huvudmännen 2 078 kronor i genomsnitt per invånare och år för perioden 2018−2021. Med en genomförandegrad på 68 procent skulle utfallet i verkligheten bli cirka 1 400 kronor per invånare och år, och det skulle motsvara en nivåökning på 37 procent jämfört med treårsperioden före. Det är i nivå med de investeringsbehov som uppskattades i en utredning som Svenskt Vatten lät göra år 2017. Det verkar alltså som om VA-huvudmännen planerar för en väsentligt högre investeringsnivå.

Men klarar huvudmännen en så mycket högre investeringsnivå? Det finns skillnader mellan olika kommuner i förmågan att planera och genomföra investeringar. Resultaten indikerar att det är befolkningsförutsättningar, avgiftsnivå och kommunstorlek som påverkar de investeringsnivåer som huvudmännen planerar för i sina budgetar. När däremot investeringsutfall och genomförandegrad studeras så slår kommunens kapacitet och organisationsval igenom. Här visar resultaten att det är viktigt att det finns god kompetenstillgång i kommunen, och att organisatorisk samverkan för mindre kommuner har en positiv effekt. Tillgång till kompetens verkar alltså vara en nyckelfaktor.

Rapporten tar också upp praxis när det gäller tillämpning av investeringsfonder, införandet av komponentavskrivningar samt avskrivningstider för ledningsnät. 78 av de undersökta 244 kommunerna (32 procent) har valt att utnyttja möjligheten till en investeringsfond. Vanligaste objekten är nya vatten- och avloppsverk, överföringsledningar och vattentäkter. 93 procent av huvudmännen har infört komponentavskrivningar, åtminstone på nyinvesteringar. Avskrivningstiderna för ledningsnät är i dag i genomsnitt 53 år, men det förekommer avskrivningstider uppemot 80 år.

Övrig information

Författare:
Utgivare:
Artikelnummer: 2019-18
Utgivningsår: 2019

Scroll to Top