Säkra och snabba ledningsnätsarbeten

Vad händer med dricksvattnets kvalitet under ett arbete i ledningsnätet? Skulle effektivare analysmetoder kunna hjälpa till att ge snabbare och säkrare ledningsarbeten? I rapporten utvärderas flödescytometri som alternativ till 3-dygnsanalys som i dag används för mikrobiologisk analys av vattnet efter ett ledningsarbete. Flödescytometri kan öka kunskapen om biologiska processer i ledningsnätet och kan även utvecklas för att övervaka dricksvattenkvalitet.

Det är viktigt att ledningsarbeten kan utföras snabbt och effektivt för att kostnaderna och tiden med avbrott i vattenförsörjningen ska minimeras. För att så fort som möjligt ringa in en föroreningskälla behövs det snabba och säkra analysmetoder. Nya ledningar provtrycks och spolas. Därefter tas vattenprov, och efter två godkända vattenprover kan ledningen kopplas in på det ordinarie dricksvattennätet. Provtagning sker enligt Svenskt Vattens branschstandard och gränsvärden finns i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter. I dag används en standardiserad analysmetod som kallas 3-dygnsprov. Den innebär att man räknar antalet odlingsbara mikroorganismer vid 22 °C. Odlingen sker på agarplattor och analystiden är 3 dygn. Provet mäter bara cirka 1 procent av alla mikroorganismer i vattnet. På senare år har snabbare metoder utvecklats, men för dem finns det inga vedertagna gränsvärden eller andra riktlinjer att hålla sig till. Flödescytometri (FCM) finns både som onlinebaserad och manuell analys. Onlinebaserad analys tar 30 minuter och manuell tar cirka 45 minuter. FCM upptäcker alla mikroorganismer i vattnet (TCC, totalt antal celler).

Projektet genomfördes i samverkan mellan VA SYD, Sydvatten AB, Lunds universitet och EnviDan AB. Man hade en workshop med representanter från fem VA-huvudmän, intervjuade tre anläggningsentreprenörer samt genomförde fyra fallstudier, två nyanläggningar och två läckor. Under fallstudierna utvärderades FCM som alternativ till 3-dygnsprov. Workshoppen visade att rutiner för provtagning vid ledningsarbeten skiljer sig mellan olika VA-organisationer, och att det behövs en gemensam standard och riktlinjer för hur ett underkänt prov ska hanteras. Enligt de intervjuade entreprenörerna är det mycket vanligt att prover blir underkända. Det krävs ofta spolning i över en månad innan man får godkända prover, och det är svårt att koppla analysresultat till en viss entreprenadhändelse. Generellt upplevs 3-dygnsanalyser som ett vågspel där många faktorer kan påverka utfallet.

Resultaten från fallstudierna visade inte på något tydligt samband mellan odlingsbara mikroorganismer som mäts med 3-dygnsprov och totalt antal celler som mäts med FCM. Därför går det inte att rakt av byta metod från 3-dygnsprov till FCM. Vilken metod som är mest rättvisande för att beskriva vattenkvaliteten är däremot en annan fråga. Om det inte går att jämföra en ny metod med 3-dygnsprov och dess fasta gränsvärden så krävs det ett annat perspektiv, kanske i stället utgå från trender eller basvärden i omgivande ledningsnät insamlade under längre tid.

Författarna drar inga generella slutsatser när det gäller om snabbare analysmetoder skulle effektivisera ledningsarbeten. Men vid ledningsarbeten som planeras under stor tidspress skulle snabbare metoder medverka till att arbetena kan genomföras som planerat. De drar också slutsatsen att FCM har stor potential som metod för att öka kunskapen om biologiska processer under ledningsarbeten och i ledningsnätet generellt. Det finns också stora möjligheter att utveckla metoden för kvalitetsövervakning av dricksvatten.

Övrig information

Ämnesområden:
Författare: , , , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2022-04
Utgivningsår: 2022

Scroll to Top