VA-sektorn har länge ansetts stå för en viktig samhällsfunktion i att säkerställa en trygg dricksvattenförsörjning samt leda bort och rena samhällets avloppsvatten. I och med att utrymmet för mänsklig klimatpåverkan har blivit allt mindre är dock synen på vad VA-verksamheten kan bidra med på väg att breddas.
VA-sektorn är den sektor som årligen hanterar den största mängden resurser i Sverige, vilket också innebär goda möjligheter att öka bidraget till det cirkulära samhället för att på så sätt minska användningen av jungfruliga resurser. Omställningen mot en cirkulär resursanvändning utgör en viktig del i arbetet för att minska samhällets miljö- och klimatpåverkan och nå de nationella och internationella klimatmålen. Syftet med denna rapport är att kartlägga resursutvinningen ur avloppsvatten hos några svenska VA-organisationer, samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar de står inför i arbetet mot att öka resursutvinningen. Kartläggningen gjordes genom intervjuer med representanter från 11 svenska VA-organisationer.
I dagsläget är det framför allt resurser i form av energi, näringsämnen och vatten som tas om hand när avloppsvattnet passerar reningsverken. De vanligaste metoderna för detta är biogasproduktion, värmeutvinning ur utgående avloppsvatten, spridning av slam på åkermark och återanvändning av renat avloppsvatten. Av de VA-organisationer som deltog i kartläggningen producerar samtliga biogas genom rötning av slam och majoriteten uppgraderar sedan biogasen för att kunna föra ut den på gasnätet eller använda den för att driva stadens busstrafik. Generellt sett ser utvinningen av biogas ut att öka. Hos flera av de deltagande VA-organisationerna finns planer på att öka biogasproduktionen eller uppnå en större klimatnytta från biogasen genom att ersätta värmeproduktion med elproduktion eller uppgradering av gasen. Värmeutvinningen från utgående avloppsvatten å andra sidan ser ut att minska på flera håll, även om cirka hälften av de deltagande VA-organisationerna fortfarande utvinner värme som sedan förs ut på värmenätet eller används lokalt.
Sju av de deltagande VA-organisationerna sprider i dagsläget allt eller delar av slammet på åkermark och samtliga reningsverk vars slam sprids på åkermark är Revaqcertifierade. Tre av de deltagande VA-organisationerna sprider inte något slam vilket antingen beror på att gödselbehovet i närområdet redan täcks eller att Revaqs krav inte uppfylls. Slamfrågan är dock en fråga som polariserar och från vissa håll uttrycks skepsis mot fortsatt spridning av slam på åkermark. På fler håll undersöks därför alternativa metoder för att ta vara på de näringsämnen som finns i slammet. Huruvida det renade avloppsvattnet återanvänds som tekniskt vatten eller inte beror i hög grad på hur tillgången och behovet av vatten ser ut i närområdet.
Några av de faktorer som lyfts fram som utmaningar i arbetet mot att öka resursutvinningen är avsaknaden av ekonomiska incitament, den osäkerhet som finns kring vilka slamhanteringsmetoder som kommer tillåtas i framtiden samt förtroendemässiga utmaningar vid ökad användning av vatten och andra resurser utvunna ur avloppsvatten. För att snabba på utvecklingen mot en mer cirkulär VA-sektor vill de deltagande VA-organisationerna bland annat se att ekonomiska styrmedel som gynnar en cirkulär resursanvändning implementeras. En annan viktig faktor är att det nya slamdirektivet så snart som möjligt kommer på plats. Svenskt Vatten spelar också en viktig roll i utvecklingen och kan bland annat bidra genom sitt kommunikationsarbete, påverkansarbete, produktcertifieringar samt bidra till forskning och utveckling inom området.
