Produktbeskrivning
Karakterisering av avloppsvatten är viktigt vid användning av processmodellering för utvärdering och design av reningsverk. Rapporten presenterar en standardiserad metod för hur karakterisering kan utföras i Sverige och information om hur resultaten kan användas. Den innehåller även statistik för olika parametrar från 13 svenska reningsverk.
Svenska avloppsreningsverk står inför flera utmaningar de kommande åren med ett stort väntat investeringsbehov. Nya investeringar föregås normalt av utredning, utvärdering, design och optimering som kräver tillgång till bra data för att ge trygghet vid beslutsfattande och säkerställa kostnadseffektiva lösningar. Befintliga belastningsdata från avloppsreningsverken är ofta bristfälliga, och ofta används schablonvärden som baseras på äldre referenser medan det saknas lättillgänglig, uppdaterad och samlad statistik. Design och utredningar genomförs därför med potentiellt utdaterade data, vilket kan leda till osäkra beräkningar och onödigt höga kostnader.
Vanligtvis används BOD7 som parameter vid dimensionering och utvärdering. En mer detaljerad karakterisering av organiskt material, baserat på dess fysikaliska och biokemiska egenskaper, ger dock mer detaljerad information om innehållet i avloppsvattnet. Organiskt material, som vanligen mäts som kemisk syreförbrukning (COD), delas då in i fraktioner med olika egenskaper, vilket möjliggör användning av detaljerade processmodeller för utvärdering och dimensionering.
Syftet med projektet var att öka förutsättningarna för bra design och utvärdering av reningsverk genom lättillgänglig statistik och metodval för karakterisering av avloppsvatten. Projektet har 1) sammanställt litteratur om metoder och statistik för karakterisering av avloppsvatten, 2) undersökt data från svenska reningsverk via Svenska miljörapporteringsportalen (SMP), 3) gjort laboratoriestudier för att jämföra olika metoder för karakterisering, 4) föreslagit en standardiserad metod för karakterisering av avloppsvatten, 5) utfört karakterisering enligt standardmetoden på 13 svenska reningsverk, samt 6) testat modeller för att skapa dygnsvariation av inkommande belastning till avloppsreningsverk.
Data från SMP visade inga tydliga trender i specifik belastning över åren 2007–2020. Projektgruppen ser därmed inget behov av att uppdatera befintliga nyckeltal för specifik belastning. Variationerna i uppmätta fraktioner vid karakterisering på de svenska reningsverken var däremot stora. Det är därför inte möjligt att anta generella parametervärden för alla reningsverk, utan dessa måste mätas på varje reningsverk. Simulering med ett virtuellt avloppsreningsverk visade på stora skillnader mellan reningsverken med de olika parametrarna som uppmätts. Det styrker behovet av att mäta på varje reningsverk. Resultaten från modellerna för att skapa dygnsvariation visade att belastningsvariationer kunde uppskattas väl om flödesvariationerna är kända, vilket gör modellerna användbara för exempelvis studier av framtidsscenarier.
Mer forskning krävs för att undersöka säsongsvariationer i karakteriseringsparametrarna, eftersom dessa variationer även har stor påverkan på antalet tillfällen och när provtagning och analys bör utföras. Mer forskning krävs även för att få fram nya metoder för att direkt analysera olika organiskt bundna kväve- och fosforfraktioner.
Rapportnummer: 2025-10 Projektnummer: 21-102
