Klimatförändringarna förväntas öka frekvensen av extrema väderhändelser, och hela samhället måste klimatanpassas. Förebyggande åtgärder behövs för att vattnet ska få plats i staden och för att säkerställa rent dricksvatten. Rapporten tar upp bland annat ansvarsfördelning, finansiering och forskningsbehov. Den ingår i ett större sammanhang inom Svenskt Vattens arbete med bland annat policypåverkan.
Klimatanpassning berör i högsta grad VA-verksamheten eftersom klimatförändringarna påverkar vattenkvalitet och vattenkvantitet. För att möjliggöra en klok klimatanpassning med VA i fokus krävs att VA-branschen bidrar med fakta, deltar i debatten och kommunicerar möjligheter till konkreta åtgärder till beslutsfattare på olika nivåer. Inom ramen för projektet har det startats ett nätverk för klimatanpassning av VA, och det har hållits ett antal workshoppar.
Projektet har identifierat nuläge, utmaningar och kunskapsluckor. För att hantera VA-relaterade problem inom klimatanpassning behöver vattenrelaterad fysisk planering stärkas som strategiskt verktyg, och det behövs fler vattenplanerare på regional och kommunal nivå. Vid översiktsplanering behövs ökat fokus på allt vatten i staden så att vattenbalansen mellan vattenuttag och tillrinning upprätthålls. Effekter av ett förändrat klimat i form av bland annat skyfall och översvämningar behöver fokuseras, liksom dricksvattenförsörjningen när det gäller både vattentillgång och föroreningsrisker.
Klimatförändringar kan medföra både för mycket vatten och vattenbrist. Ras och skred kan påverka vattenkvaliteten, och ändrad temperatur kan påverka den mikrobiologiska vattenkvaliteten. Dagens vattenbalans behöver kartläggas, liksom skyddet av vattenresurser som kan bli intressanta att använda i framtiden. För de tillfällen då vattentillgången är liten och ransonering blir aktuell behöver vattenuttag prioriteras, och det behövs kommunikation för att spara på vatten.
Vem som ansvarar för vad och hur finansieringen ska fördelas behöver bli tydligare samt utvecklas. Lagstiftning och rådande praxis är inte tillräckligt tydliga i dag. Principen att den som får nytta av åtgärder ska betala bör gälla som grund, men den är svår att följa fullt ut eftersom åtgärder behöver sättas in där de gör störst nytta, vilket inte alltid är där effekterna av ett skyfall är värst. En del av ansvaret ligger på VA-sidan medan andra delar av ansvaret finns hos enskilda fastighetsägare som ansvarar för att skydda sin fastighet. Även kommuner, regioner och staten har ansvar och var gränserna går behöver bli tydligare.
Projektet har analyserat regeringsuppdrag till myndigheter om klimatanpassning med fokus på VA och identifierat ett antal frågor. Hur och var hamnar frågan om skyfall och var finns helhetsansvaret? Mark som ska bebyggas har ett tydligt utpekat ansvar, men hur ska den redan bebyggda miljön hanteras? Var finns ansvaret för förändringar i vattenkvalitet och vattenkvantitet orsakade av klimatförändringar, samt hur ser kopplingen ut till vattendirektivet och andra direktiv? Hur kopplas Livsmedelsverkets uppdrag för stadsplanering till exempelvis Boverkets?
En viktig forskningsutmaning är att ta fram finansieringsmodeller som inkluderar för- och nackdelar, kostnader och nyttor, kring hur implementering av klimatanpassningsåtgärder kan ske. För- och nackdelar med olika styrmedel och modeller behöver kartläggas samt vad som behöver regleras i lagar.
I en bilaga i rapporten presenteras goda exempel på arbete med klimatanpassning.
