QMRA-verktyget har stora fördelar när det gäller att analysera mikrobiologiska hälsorisker i dricksvattenproduktionen. Ändå är det få svenska vattenverk som använder det. För att öka användbarheten har en del justeringar gjorts och verktyget har översatts till svenska. En svensk QMRA-Wiki har skapats och ett utbildningsmaterial har tagits fram för att underlätta för kursledare.
Dricksvatten ska enligt Livsmedelsverkets föreskrifter vara hälsosamt och rent. Som ett led i att säkerställa detta behöver det göras mikrobiologiska riskbedömningar. Det räcker inte att analysera mikroorganismer i utgående dricksvatten. Fokus bör i stället ligga på att se till att det finns tillräckliga mikrobiologiska barriärer i dricksvattenberedningen. Vattenverken kan använda dels avskiljande barriärer i form av fällning och olika filter, dels inaktiverande barriärer för desinfektion. För mikrobiologisk riskbedömning används två olika metoder i de svenska vattenverken: MBA (mikrobiologisk barriäranalys) och QMRA (kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning). Verktygen svarar på delvis olika frågor. I en MBA, som är den mest använda metoden, är utgångspunkten att en viss barriärhöjd ska uppnås. I en QMRA beräknas den faktiska risken för konsumenten, och beräkningarna används sedan som underlag för att avgöra om barriärerna är tillräckliga. Resultaten från en MBA går inte att översätta till sannolikhet för infektioner eller sjukdomsfall.
Det svenska QMRA-verktyget har vidareutvecklats sedan första versionen kom år 2009 men har av olika anledningar inte fått någon större användning. För att råda bot på detta ansåg användargruppen på forskningscentret DRICKS att ett lättillgängligt informationsmaterial i kombination med ett utbildningsmaterial var viktiga delar för det fortsatta arbetet. Dessutom behövde verktyget översättas till svenska, och vissa justeringar var önskvärda. Projektet har nått sina mål genom att verktyget är justerat, grundversionen för ytvattenverk är översatt till svenska, en svensk QMRA-Wiki har skapats, och ett utbildningsmaterial har tagits fram och testats. Förhoppningen från projektgruppen är att allt fler dricksvattenproducenter ska få förståelse för QMRA-verktyget och våga använda det för att analysera hälsorisker i dricksvattenproduktionen.
QMRA-verktyget tillhandahålls gratis från DRICKS webbplats. Informationsmaterialet behöver vara lika lättillgängligt som verktyget. I stället för att samla materialet i en rapport som riskerar att bli inaktuell när modellen uppdateras valde användargruppen att skapa en QMRA-Wiki som är öppen för alla (https://wiki.qmra.se). QMRA-Wikin ska vara ”levande”, det vill säga den behöver uppdateras och kompletteras när ny information blir tillgänglig eller efterfrågas. Eftersom DRICKS är förvaltare av verktyget blir det i framtiden DRICKS ansvar att uppdatera informationsmaterialet.
Det utbildningsmaterial som tagits fram ska kunna användas av den som Svenskt Vatten anlitar för att hålla i en QMRA-kurs. Med ett genomarbetat utbildningsmaterial säkerställs ett väl avvägt innehåll och upplägg oavsett vem som anlitas som kursledare. Ett grundkrav är att kursledaren är väl förtrogen med QMRA-verktyget, dess möjligheter och begränsningar samt hur resultattolkningen bör göras.