Rapportering till VA-databaser vid driftstörningar − med förslag till kodlista

Driftstörningar inom VA-verksamheten ska rapporteras till en VA-databas och dokumenteras. Dokumentationen innehåller vital information för VA-organisationen som ska planera underhåll och förnyelse samt följa upp sin verksamhet. Därför är det viktigt att rapporteringen utförs konsekvent och korrekt. Hittills har rapporteringen av driftstörningsdata skett på olika sätt till olika databaser. Rapporten innehåller förslag för en mer enhetlig rapportering, förslag till en kodlista med definitioner samt en beskrivning av arbetsflödet.

En driftstörning är något som medför att VA-organisationens huvuduppgifter inte uppfylls eller hotas. Det kan vara till exempel en vattenläcka. Konsekvensen är att någon saknar vatten i kranen. Felet vet man först när ledningen har schaktats fram, och det kan till exempel vara att röret har gått av. Orsaken till felet kan vara en sättning eller korrosionsskador. Utifrån kunskap om felet och dess orsak görs sedan en insats. För att kunna bedriva underhålls- och förnyelseplanering på ett bra sätt är det viktigt att orsakerna till driftstörningar och fel analyseras. En genomgående tanke är att rapporteringen delas upp i tre delar: driftstörningar, fel och insatser. Driftstörningar och deras konsekvenser ska hållas isär, liksom fel och orsaker till att fel har uppkommit. Det ska finnas möjlighet att rapportera observationer, men säker och objektiv kunskap som till exempel rörbrott ska skiljas från mer osäkra antaganden om orsaker som korrosion eller frysning.

Projektet har genomförts av forskningsinstitutet RISE tillsammans med en referensgrupp sammansatt av representanter från ett tiotal VA-organisationer och några databasleverantörer. Syftet var att ta fram ett förslag till tillvägagångssätt för hur driftstörnings-, fel- och insatsdata ska rapporteras till VA-databaser på ett mer enhetligt och strukturerat sätt än vad som sker i dag. Projektet har dels samlat in material från kommuner och databasleverantörer över vilka driftstörnings-, fel- och insatstyper som används, dels gjort en litteraturgenomgång kring nödvändiga parametrar att rapportera. Den föreslagna strukturen illustreras i rapporten i form av en blankett, även om ett digitalt tillvägagångssätt förordas.

Projektet har också tagit fram ett förslag till kodlista med definitioner för driftstörningar med tillhörande fel och efterföljande insatser som är av betydelse för underhålls- och förnyelseplanering, verksamhetsuppföljning, jämförelse och forskning. Ska man ha många eller få koder? Med tanke på verksamhetsuppföljning är det ett begränsat antal driftstörningar som är viktiga, men för förnyelse- och underhållsplanering gäller ofta att ju fler fel och orsaker desto bättre, så länge informationen är korrekt. För insatser finns det egentligen inga begränsningar. Det hela blir en fråga om att anpassa antalet koder till en nivå som organisationen ”mäktar med”.

English summary

The purpose of the project was to describe how to report operational disruptions, failures, failure causes and taken measures should be reported to databases for the water and sewer network in a more uniform and structured manner. The structure is illustrated as schematic form and descriptions in the report, even if a digital approach is recommended.

Furthermore, the project has proposed a code list with definitions for operational disruptions, failures, failure causes and taken measures of significance for maintenance and renewal planning, as well as for operational follow-up, benchmarking and research.

A consistent idea in the reporting is a three-part division in operational disturbances – failures – measures, but within these, distinguish between operating disruptions from the consequences of operational disruptions and between failures and (probable) causes of the failures. Providing opportunity for reporting observations, but also being able to distinguish secure, objective knowledge such as pipe breaks from the theories of causes such as corrosion, freezing etc.

The project has collected material from municipalities and database suppliers over which types of operational disturbances, faults and measures are used. The project has also made a literature review of the necessary parameters to report. The project has been performed by Mathias von Scherling, Annika Malm and Helene Sörelius at RISE, Research Institutes of Sweden, together with a reference group consisting of representatives from water and sanitation organizations (Kungsbacka, MIVA, Mälarenergi, Skara Energi, Stockholm Water and Waste, Telge Nät, Järfälla, Tekniska Verken, VA-Syd, VAKIN, Värnamo and Västvatten) and database suppliers (Digpro, S-Group Solutions, Sokigo, Trimble and VA-utveckling). Anne Adrup and Hans Bäckman have been the representatives from Svenskt Vatten. The project has also had contacts with the group working with the production of two Svenskt Vatten publications. One regarding renewal and one regarding an update an update of the Svenskt Vatten publication P39 – operation and maintenance of the water and sewer network.

Övrig information

Författare: , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2019-10
Utgivningsår: 2019

Scroll to Top