Reparationsmetoder för betongkonstruktioner i vattenverk

Inom en snar framtid kommer omfattande renoveringar av betongkonstruktioner att behöva göras på många vattenverk. Det är viktigt att reparationerna utförs så att de håller över tid. Projektet har identifierat, kartlagt och utvärderat de cementbaserade material och metoder som bör användas vid reparation av betongkonstruktioner i vattenverk.

Betong är ett mycket hållfast material som lämpar sig bra i kontakt med dricksvatten, och ungefär 85 procent av de svenska vattenverkens bassänger är byggda i betong. Tidigare ansågs betong vara ett material som inte nämnvärt påverkas med tiden, men i dag vet vi att även dricksvatten bryter ner betong. Många av vattenverkens betongkonstruktioner är i dag gamla och ofta i relativt dåligt skick. För att kommande reparationer ska bli hållbara över tid krävs det att de utförs med rätt material och metoder. Rapporten är skriven av forskare på forskningsinstitutet RISE. Den ska hjälpa vattenverkspersonal att ställa höga krav vid beställning av betongundersökningar, entreprenader och kontroll av utförda betongarbeten. Svenskt Vatten har också gett ut rapporterna Betongskador i vattenverk (SVU-rapport 2016-18) och Underhållsplanering för betongkonstruktioner i vattenverk (SVU-rapport 2019-15).

Betong består till största delen av sten och sand med olika kornstorlekar. Det som får betongen att hålla ihop kallas för cementpasta och består av cement och vatten. Armeringsjärn används i betongen för att ta upp dragspänningar och kompletterar betongen som annars lätt går sönder vid dragpåkänningar. I den färska betongen tillsätts olika tillsatsmedel som förbättrar betongens arbetbarhet, stabilitet och beständighet. En del material får betongen att flyta ut lättare, andra material bildar små luftbubblor vars syfte är att få betongen att motstå frysning om vintern. Cementtillverkningen står för omkring 3−4 procent av världens koldioxidutsläpp; därför ersätts delar av cementen med exempelvis flygaska.

Med rätt betongrecept kan betongens beständighet mot den omgivande miljön optimeras och därmed uppnå den livslängd som konstruktionen har dimensionerats för. Svensk Standard har definierat exponeringsklasser för betong som anger gränser och regler för betongrecepten i olika miljöer. Det går att reparera betongskador av de allra flesta slag. RISE förespråkar reparationer som åtgärdar orsaken till skadorna i stället för att dölja symptomen. Att dölja symptomen kan ibland vara farligt eftersom den nedsatta bärigheten blir svårare att upptäcka vid en tillståndsbedömning. Vid reparation av korroderat armeringsjärn bör all skadad betong avlägsnas, rengöras och eventuellt kompletteras. Därefter appliceras betongen genom antingen gjutning eller sprutning. Sprutbetong fungerar väl på undersidan av bjälklag/tak samt vertikala ytor. Gjutning lämpar sig bättre för golv och vertikala ytor. Svensk Standard anger krav på kompetens vid reparation av betongkonstruktioner. Kompetensnivån beror på vilken typ av reparation det är och vilken betong som används.

Övrig information

Författare: , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2019-16
Utgivningsår: 2019

Rulla till toppen