Rapporten ger en översikt av arbetet som genomförts inom forskningsprojektet Riskbaserat beslutsstöd för säker dricksvattenförsörjning (RiBS). Rapporten beskriver den beslutsstödsmodell som har utvecklats och ger exempel på tillämpning. Dessutom beskrivs hur mikrobiologiska risker kan uppskattas och hanteras i olika delar av dricksvattensystemet – i råvatten, beredning och distributionsnät. Rent dricksvatten är grundläggande för människors hälsa och välmående. Enligt världshälsoorganisationen WHO utgör mag- och tarminfektioner på grund av mikrobiologiska föroreningar en av de viktigaste hälsoriskerna med dricksvatten. Dricksvattenförsörjningen i Sverige är generellt mycket säker men även här har det inträffat vattenburna utbrott, vilket visar att mikrobiella risker från patogener ständigt är närvarande i dricksvattenproduktionen. Det är viktigt att samhället kontinuerligt identifierar och minskar sådana risker för människors hälsa. Men samhällets resurser är begränsade och prioriteringar behöver göras. En väl strukturerad och genomtänkt riskhantering spelar en viktig roll både för en välgrundad prioritering av åtgärder och för att säkra en hållbar vattenförsörjning i dag och för framtida generationer.
Forskningsprojektet Riskbaserat beslutstöd för säkert dricksvatten (RiBS) genomfördes åren 2014−2018 av forskare vid Chalmers tekniska högskola i samverkan med representanter från Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Livsmedelsverket, Göteborgs Stad och Karolinska institutet (KI). Det övergripande syftet var att utveckla ett ramverk och en metodik för beslutsstöd som leder till en kostnadseffektiv och hållbar minskning av hälsorisker från mikrobiologisk förorening av dricksvatten. För att uppnå syftet kombinerades metoder för kvantifiering av mikrobiologiska risker i dricksvattensystem med samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys av riskreducerande åtgärder.
Som underlag för beslutsmodellen beskrivs hur mikrobiologiska föroreningskällor kan karakteriseras, hur modellering av spridning av mikrobiologiska föroreningar kan göras, hur åtgärder för att minska naturligt organiskt material (NOM) i beredningssteget kan minska mikrobiologiska risker, hur risker i distributionsnätet kan uppskattas och hanteras, hur kvantitativ mikrobiologisk riskanalys (QMRA) kan genomföras, och hur effekter på människor hälsa kan värderas ekonomiskt.
RiBS har resulterat i en metodik som ger kommunala VA-organisationer ett transparent och strukturerat stöd för strategiska beslut om åtgärder för att minska mikrobiologiska risker. Det ger också viktig information om hur risker kan uppskattas och hanteras i olika delar av dricksvattensystemet. Resultaten ger underlag för en mer effektiv användning av samhällets resurser för att minska risken för mikrobiologisk smitta i dricksvattensystem. Den beslutsstödsmodell som har utvecklats går att tillämpa praktiskt, men ett mera användarvänligt datorverktyg behöver också tas fram.
