Slamrapport 2015-2018. Ett projekt i samverkan mellan VA SYD, Trelleborg, Kävlinge, Staffanstorp, Svedala, Sysav, och Svenskt Vatten Utveckling.
Systematiska fältförsök för att undersöka effekterna på mark och gröda vid spridning av slam på åkermark har pågått i Malmö och Lund sedan 1981 och de pågår fortfarande. Rötat och avvattnat slam från Sjölunda och Källby avloppsreningsverk i Malmö respektive Lund har spridits på försöksytor på Petersborgs gård strax söder om Malmö och på Igelösa gård strax norr om Lund. Grödorna har följt den växtföljd som tillämpats på respektive gård.
Försöken utförs som ett blockförsök med fyra block, där alla försöksleden ingår i varje block. I fältförsöken finns ett helt obehandlat led, där varken avloppsslam eller mineralgödsel har tillförts sedan 1981. Tillförsel i de slambehandlade leden är motsvarande 1 och 3 ton torrsubstans (TS) per hektar och år. Tillförsel har skett vart fjärde år med 4 respektive 12 ton TS per tillfälle. Både led med och utan slam har kombinerats med olika mängder mineralgödsel. Tillförseln har varit ingen (0), halv (½) respektive hel (1/1) giva av kväve i förhållande till vad som betraktas som normal gödsling för respektive gröda. Vid halv och hel kvävetillförsel har även rekommenderad mängd fosfor och kalium tillförts.
Från år 2010 har provtagning av både jord och gröda skett rutvis istället för som tidigare ledvis. Detta innebär fyra gånger så många analyser, men möjliggör en bra statistisk bearbetning av materialet. Slammets innehåll av näringsämnen uppgår till cirka 4 % av TS för kväve, och till drygt 3 % av TS för fosfor. Slamkvaliteten har genomgått en avsevärd förbättring sedan försöken startade. Samtliga metallhalter har minskat med tiden och minskningen uppgår i genomsnitt till cirka 60 % för slammen från båda avloppsreningsverken. Minskningen av halterna av bly, kadmium och kvicksilver har uppgått till cirka 75–90 %.
Fältförsöken har visat att slamgödsling medför att markens mullhalt är högre än i de försöksled som inte fått någon slam. Detsamma gäller för tillförsel av mineralgödsel, men i mindre grad. Dock har inte mullhalten ökat i jämförelse med situationen när försöken började för 38 år sedan på försöksplatsen Igelösa. På Petersborg har dock tillförsel av slam medfört en ökad mullhalt. Fosfortalen har stigit markant och kväve-halten har ökat i det översta markskiktet. Följande analyser har utförts årligen: pH-H2O, P-AL, P-HCl, K-AL, K-HCl, Ca-AL, Mg-AL, N-total, S och mullhalt, samt Hg, Cd, Pb, As, Cr, Co, Ni, Mn, Cu, Zn, Co och B. Under senare år har även Ag (silver) och Sn (tenn) analyserats. För de flesta metaller har det inte uppvisat några förändrade värden på grund av slamgödsling. Tillförsel av mineralgödsel tycks inte påverka halterna av metaller i marken Kadmium, bly samt tenn har vid något enstaka tillfälle uppvisat något förhöjda analysvärden under dessa 36 års undersökning.
Alla i försöken förekommande grödor har svarat med ökad skörd vid slamtillförsel. I genomsnitt har en skördeökning med cirka 7 % erhållits av slamgödslingen. Försöken har entydigt visat att slamtillförseln inte har haft någon negativ påverkan på växternas upptag av tungmetaller. Det kan fastslås att markens bördighet ökar vid slamtillförsel. Vid den svåra torkan 2018 visade leden med slamtillförsel att marken här stod emot torkan bättre.
