Genom att upprätta och följa en underhållsplan kan ett vattenverk skaffa sig kontroll över sina betongkonstruktioner så att underhållet kan baseras på fakta. En underhållsplan beskriver konstruktionens status, vad som behöver göras, när det ska göras och vem som är ansvarig. Konstruktionens återstående livslängd kan beräknas, och rätt åtgärder kan sättas in vid rätt tidpunkt med rätt material och metoder.
Ungefär 85 procent av de svenska vattenverkens bassänger är byggda i betong. I dag vet vi att även rent vatten bryter ner betong, och om nedbrytningen får fortsätta kommer den ingjutna armeringen att börja rosta. Rapporten är skriven av forskare på det statliga forskningsinstitutet RISE. Den vänder sig till dem som ansvarar för drift och underhåll på vattenverk samt till konsulter och entreprenörer. Rapporten ska bidra till att minimera behovet av akuta eller oväntade underhållsinsatser och till att minska underhållskostnaderna för vattenverken. Svenskt Vatten har också gett ut rapporterna Betongskador i vattenverk (SVU-rapport 2016-18) och Reparationsmetoder för betongkonstruktioner i vattenverk (SVU-rapport 2019-16).
Betongskador utvecklas mycket långsamt och det har hittills ofta saknats underhållsplaner. Den här rapporten beskriver vad en underhållsplan bör innehålla och hur den kan tas fram. Rapporten presenterar exempel på metoder och verktyg som vattenverken kan ha nytta av när de ska införa förebyggande underhåll av sina betongkonstruktioner. Den beskriver också hur tillståndsbedömningar och inspektioner bör utföras, vad de bör omfatta och vilka parametrar de ska fokusera på. För att rätt åtgärder ska kunna utföras vid rätt tillfälle med rätt material och metoder måste underhållsplanen bygga på korrekt kunskap om betongkonstruktionernas historia och deras nuvarande status. En underhållsplan bör också utgå från en väl förankrad strategi och ha en tydlig målbild för hur underhållet ska fungera.
Historiken ska nedtecknas i dokument och loggböcker som uppdateras kontinuerligt. Konstruktionernas nuvarande status identifieras framför allt genom tillståndsbedömningar där förekommande skador, deras omfattning, placering och vad som orsakat dem nedtecknas. Man bedömer också skadornas inverkan på konstruktionens bärighet, beständighet och framtida utveckling. Tillståndsbedömningen bör utföras av en expert. Rutininspektioner av betongkonstruktionerna kan däremot med fördel utföras av vattenverkspersonal som vistas på vattenverken dagligen. Projektet har tagit fram en enkel modell för prioritering av underhållsbehovet för ett vattenverks betongkonstruktioner. Konstruktionens funktions- och kravspecifikation måste vara tydligt beskriven liksom den organisation och de stödresurser som ska ansvara för olika delar av utförandet.
