I dag utreds och projekteras allt fler typer av anläggningar för rening och flödesutjämning av dagvatten. Det gäller att välja rätt typ av anläggning på rätt plats, och att välja utformning och storlek så att funktionen säkerställs. Rapporten sammanställer förslag till rekommendationer för följande anläggningstyper: torra dammar, underjordiska modulsystem (kassettmagasin och rörmagasin), betongmagasin, diken, svackdiken, översilningsytor, biofilter, permeabla beläggningar, skelettkonstruktioner, makadamdiken, sedimentationsmagasin, magasin med filterkassett, makadammagasin, magasin med vertikalt filter, våta dammar, våtmarker och skärmbassänger.
Rapporten fokuserar på dimensionering av anläggningar, inte på hela dagvattensystemet som anläggningarna är en del av. Den kompletterar därför Svenskt Vattens publikationer P105 och P110 som tar upp dagvattensystemet som helhet. Den kompletterar också SVU-rapporterna 2016-05 och 2019-02 som är kunskapssammanställningar om dagvattenrening och dagvattenkvalitet. I rapporten diskuteras vilka dimensionerande flöden som ska väljas för olika typer av dagvattenanläggningar och olika syften. Forskningsresultat har visat att det är de mindre och ofta förekommande regnen som bidrar till den största delen av föroreningsmängderna. Därför bör man dimensionera anläggningar för dagvattenrening utifrån de här mindre regnen. För anläggningar där fördröjning av dagvattenflöden är huvudsyftet gäller motsatsen, nämligen att dimensionera efter mindre frekventa och större mer ihållande regn.
I rapporten sammanställs förslag till rekommendationer för val av anläggningstyp utifrån dagvattenhanteringens syften och för olika dimensioneringskriterier, och det föreslås värden på olika parametrar som används för dimensioneringen. Den här studien har identifierat några viktiga dimensioneringsparametrar, bland annat anläggningsyta i förhållande till reducerad avrinningsyta och dimensionerande regndjup som inkluderar en viss procent av nederbörden. Värdena på de här parametrarna är platsspecifika och spelar stor roll för vilka areor och volymer som behövs för anläggningarna.
Det behövs enkla men samtidigt tillförlitliga metoder för uppskattning av nödvändiga areor och volymer för dagvattenreningsanläggningar. Ingen förenklad metod kan dock ersätta detaljerade och platsspecifika undersökningar. Dimensioneringsmetoderna behöver användas, utvärderas och vidareutvecklas.
