Erfarenheter från pilotförsök i fyra kommuner. Hur kan man åstadkomma bestående beteendeförändringar när det gäller vattenanvändning med hjälp av kommunikation i kombination med riktade åtgärder? Projektet följde vattenanvändningen i hushåll i fyra kommuner under sommaren 2022 med hjälp av fjärravlästa vattenmätare. Kommunerna kunde testa effekten av kommunikationsinsatser. Hushållens attityder till vattenanvändning och vattenbesparing undersöktes också.
Landets VA-organisationer har stort intresse av att arbeta med kommunikation och beteendeförändringar för att hantera vattenbrist, varierande säsongsbefolkning och kapacitetsbrist i vattenverk och ledningsnät. Det är ofta svårt att veta vilka insatser som har effekt, och därför utforskade projektet möjligheten att följa vattenanvändningen i utvalda områden med hjälp av digitala fjärravlästa vattenmätare. Syftet var att hitta metoder för att bidra till hållbar vattenanvändning genom attityd- och beteendeförändringar. Ett av målen var att ta vara på den möjlighet som finns med digitala fjärravlästa vattenmätare att testa kampanjer som förenar information med riktade åtgärder.
Kommunerna Håbo, Kalmar, Tingsryd och Värmdö var aktiva i projektet och valde ut bostadsområden där man ville testa kommunikationsinsatser. Kommunikationen skedde framför allt genom brev till hushållen, men också via sms eller informationsskärmar på skolor. Vattenförbrukningen i hushållen i de utvalda områdena följdes mellan den 1 maj och 15 augusti 2022.
Resultaten från vattenmätningen visade att det var svårt att se en effekt av kommunikationsinsatserna på vattenförbrukningen i de utvalda hushållen. Däremot var det intressant att man kunde se tydliga skillnader i vattenanvändningen mellan hushåll i olika kommuner, där medelförbrukningen varierade från 290 till 390 liter per hushåll och dygn. Analysen visade att vattenanvändningen varierar markant över tid och att enskilda hushålls vattenanvändning kan ha stor påverkan på den totala vattenåtgången. Det kan vara till nytta att försöka påverka de stora och kanske mer oregelbundna orsakerna till vattenanvändning som till exempel poolfyllning och bevattning.
Projektet skickade ut en enkät till hushållen för att undersöka medvetenhet och attityder kring vattenanvändning och besparing. De allra flesta hushåll ansåg att de använde vatten på ett ansvarsfullt sätt och gjorde vad de kunde för att spara vatten. Men i stort sett alla hushåll uppskattade den egna vattenanvändningen som avsevärt lägre än den genomsnittliga. Medianvärdet hos den självuppskattade vattenanvändningen var 50 liter per person och dygn med en spridning mellan 20 och 125 liter. I genomsnitt uppskattades vattenanvändningen till 70 liter per person och dygn. Enligt Svenskt Vatten ligger den genomsnittliga förbrukningen på 140 liter per person och dygn, vilket visar på svårigheten för hushåll att veta hur mycket vatten som används. Respondenterna lämnade flera tips på hur man kan spara vatten.
Projektet visar att det fortfarande behövs utveckling i hur VA-organisationerna hanterar data från de digitala fjärravlästa vattenmätarna. Det finns både en potential och ett behov av att kunna använda insamlade data för analys, uppföljning och kommunikation, och inte enbart för fakturering. För detta behövs det möjlighet till smidig datahantering, möjlighet att välja ut och analysera utvalda områden eller större delar i systemet, samt en strategi för hantering av personuppgifter relaterade till vattenanvändning.
