Vilka nyttor kan blå-grön infrastruktur bidra med?

Vem har nytta av blå-grön infrastruktur? Vilka nyttor kan den ge – och vem ska betala? Ekonomiska nyttor har analyserats med verktygen B£ST och TEEB i en fallstudie i Luleå. De viktigaste nyttorna var attraktivt stadsrum, bostadsvärden, hälsa och social sammanhållning. Verktygen kan stödja VA-organisationerna i diskussionen med andra finansiärer. Dagvattensystemen kompletteras eller ersätts allt mer av olika typer av blå-grön infrastruktur (BGI). Huvudsyftet är ofta dagvattenhantering – att minska flöden och att rena dagvattnet. Men BGI kan också ge många andra nyttor som inte direkt hänger ihop med den tekniska funktionen, till exempel positiva effekter på hälsa, rekreation, energibesparingar, mikroklimat och biodiversitet.

Det finns en allmän uppfattning att BGI kostar mer än ledningsnät, särskilt om den utformas så att även andra nyttor än den tekniska funktionen kan uppnås. Därför är det viktigt att reda ut vem som har vilka nyttor av ett BGI-projekt, hur stora nyttorna är och vem som ska betala. Den huvudsakliga nyttomottagaren är troligen inte densamma som finansiären om projektet betalas av VA-huvudmannen. Och dagvattenhantering finansieras ofta av VA-taxan som bara ska användas för VA-relaterade kostnader. Två verktyg som värderar nyttorna i monetära termer är B£ST från Storbritannien och TEEB från Nederländerna. De har i projektet använts för fallstudien Kronandalen i Luleå. För ett nyexploaterat bostadsområde har tre olika alternativ av dagvattenhantering med ledningsnät respektive blå-grön infrastruktur jämförts med utgångssituationen. De viktigaste ekonomiska fördelarna av BGI för det nybyggda området var attraktivitet, bostadsvärden, hälsa och social sammanhållning – och inte dagvattenrelaterade nyttor.

De monetära värdena i studien är mycket osäkra eftersom inte lokala, svenska värden användes. Det är svårt och tidskrävande att ta fram svenska inputdata till modellerna, men för att ytterligare anpassa de båda verktygen till svenska förhållanden skulle det vara nödvändigt med lämpliga lokala monetära värden. Trots osäkerheten i de monetära värdena rekommenderas modellerna för framtida utvärderingar. Skillnaderna i värdet av de olika nyttokategorierna är stora, och därför bedöms modellerna kunna användas även utan tillgång till exakta svenska priser. Värdet som räknas fram är sekundärt i sammanhanget. Det är snarare förhållandet mellan kategorierna och alternativen som man kan dra slutsatser av.

B£ST var det mer användbara verktyget för fallstudien och är därför att föredra för liknande framtida utvärderingar. B£ST är också specifikt utvecklad för blå-grön dagvatteninfrastruktur, medan TEEB har utvecklats för grön infrastruktur generellt. Men bedömningar med B£ST är mer komplexa än med TEEB. När det exempelvis behövs en första mer generell bedömning av de möjliga monetära värdena så erbjuder TEEB en värderingsmetod som är ganska enkel att använda. Studien har genomförts av forskare inom forskningsklustret Dag&Nät vid Luleå tekniska universitet.

English summary

Economic benefits of blue-green infrastructure have been analysed using the B£ST and TEEB tools. Important benefits were amenity, value of homes, public health and social coherence rather than stormwater related categories. Tools as B£ST and TEEB can support water departments to emphasise additional benefits in discussions with other stakeholders.

Övrig information

Författare: , , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2020-12
Utgivningsår: 2020

Scroll to Top