Erfarenheter från kommunikationsinsatser. Att sätta värde på vatten blir allt viktigare. Rapporten sammanställer kommunikationsinsatser och lärdomar om vattenbesparing i hushåll från elva VA-huvudmän i Sverige. Den ger också förslag på fortsatt arbete för att åstadkomma en hållbar vattenanvändning.
Att värdesätta vattnet är inte aktuellt bara i Sverige utan var också temat för FN:s rapport om den globala vattenanvändningen, Valuing Water (World Water Development Report, 2021). Framför allt efter sommaren 2018 är bevattningsförbud vanliga i Sveriges kommuner, och det pågår ett arbete för att kommunicera vattnets värde och minska vattenanvändningen. Vissa kommuner har som mål att sänka den genomsnittliga användningen från 140 till 100 liter per person och dag. För att tillgängliggöra goda exempel kring vattenbesparing och beteendeförändring genomfördes ett projekt där VA-huvudmän och kommunikatörer ingick. Målet var att underlätta erfarenhetsutbyte mellan olika kommuner, att ta fram konkreta exempel med kostnads-nyttouppskattningar, och att ta fram förslag på hur man kan fortsätta utveckla strategier för minskad vattenanvändning med VA-huvudmän som målgrupp.
Rapporten innehåller en sammanställning av de vattenbesparingskampanjer och andra erfarenheter som projektet tagit del av under perioden december 2020 till juni 2021. Den innehåller exempel från elva VA-huvudmän: Tingsryds kommun, Uppsala Vatten och Avfall AB, Värmdö kommun, Sydvatten AB, Enköpings kommun, Region Gotland, Laholmsbuktens VA, Vatten och avloppskompetens i Norr AB (Vakin), Borgholm Energi, Mörbylånga kommun och Kalmar Vatten AB. Bidrag från högskolestudenter som arbetat med frågan presenteras också kort. Rapporten hämtar också lärdomar från andra områden, främst arbetet med matsvinn och energibesparing. Projektet visade att mycket av det kommunikationsarbete som genomfördes av VA-huvudmän och kommunens kommunikatörer ingick i ordinarie uppdrag och arbetstid. Vid specifika kampanjinsatser gick det åt betydande arbetstid. Kostnader för kampanjmaterial och annonsering varierade i projektkommunerna från 10 000 till 500 000 kronor. Vattenbesparingen var mellan 7 och 20 procent vid intensivt kampanjarbete i samband med krislägen. Region Gotland uppskattade att 5 till 7 procent av deras vattenbesparing var en följd av beteendeförändring.
Kapacitetsbrist och hög säsongsvariation var vanliga anledningar till att man behövde arbeta med vattenbesparing. Det styrkte vikten av kommunikation, medvetenhet kring vattenresursen och beteendeförändringar. Lärdomar från projektet är att det är viktigt att ha mål för vattenbesparingsarbetet och att även kommunens eget arbete med vattenbesparing är betydelsefullt. Kommunikation kring vattenbesparing kan vara en utmaning, men positiva budskap når fler. Det är också viktigt att mäta och följa upp vattenanvändningen. Projektet ger förslag på en kommunikationstrappa kring vattenbesparing. Trappan börjar med höjning av medvetenheten kring vatten som en begränsad resurs och slutar med tydliga mål och systemförändring, bland annat återcirkulering av vatten.
För att ändra människors beteende behövs det både kunskap (kommunikation) och tekniska åtgärder. Rapporten föreslår fortsatt forskning när det gäller grundläggande attityder till vattenanvändning hos olika målgrupper, möjligheter att mäta effekter av olika kampanjstrategier genom digitala mätare, samt utveckling av digitala visualiseringsverktyg.
