Förfiltrering med hydrolys och fermentering av slam.
Rapporten beskriver en ny process för förbehandling av avloppsvatten, nämligen förfiltrering följd av hydrolys och fermentering av det slam som uppstår. Konceptet har potential för hög avskiljning av organiskt kol med målet att på sikt kunna göra avloppsreningen mer kompakt, kemikaliesnål och energieffektiv. Processen utvärderades med en pilotanläggning för 800 personekvivalenter (pe) under två års drift. Slutsatsen är att tekniken är mogen att implementeras som förbehandling vid kommunal avloppsvattenrening.
Den nya processen för förbehandling innebär att avloppsvatten, efter grovrens- och sandavskiljning, filtreras med en finsil för att avskilja suspenderat framför allt organiskt material. Det bildade slammet behandlas sedan utan uppvärmning under syrefria förhållanden så att det sker hydrolys och fermentering. De lättillgängliga lösta organiska ämnen som då bildas, bland annat flyktiga fettsyror (VFA), återförs till avloppsvattnet så att de som kolkälla för bakterierna kan bidra till långtgående biologisk fosfor- och kväveavskiljning. Genom att avskiljningen av organiskt material ökas jämfört med konventionell rening så kan också produktionen av biogas ökas.
Processen är unik eftersom kombinationen av de ingående delprocesserna inte har studerats och beskrivits tidigare. Däremot har de ingående komponenterna förfiltrering samt hydrolys och fermentering studerats var för sig.
En pilotanläggning för 800 pe uppfördes vid Källby avloppsreningsverk i Lund och utvärderades under två års drift. Resultaten visade på en driftsäker och stabil process med förutsägbara resultat. Den genomsnittliga avskiljningsgraden av suspenderat material som uppnåddes vid pilotförsöken var 64 procent. Framför allt avskildes partiklar <10 µm effektivt. Det var tydligt att årstidsbundna variationer i temperaturen påverkade prestandan vid hydrolys och fermentering på ett avgörande sätt. Dubbelt så mycket VFA producerades sommartid jämfört med vintertid. Resultaten från studien bör vara en bra grund för att anpassa dimensioneringen av processen för aktuella temperaturer och behov av kolkälla.
En utvärdering visade att konceptet har god potential att förbättra den biologiska kväveavskiljningen och/eller öka biogasproduktionen. Det finns också goda möjligheter att styra processen efter de behov av kolkälla som föreligger i den biologiska behandlingen. Avskiljningen av suspenderat material vid förfiltrering bör kunna optimeras ytterligare vilket då skulle öka potentialen.
Resultaten från studien bidrar på ett viktigt sätt till kunskap och erfarenheter som behövs för att detta processalternativ ska kunna vara ett reellt alternativ inför om-, ut- och nybyggnader på avloppsreningsverken.
