Produktbeskrivning
I rapporten presenteras en analys av potentiella användningsområden för olika produkter från avloppsslam i Norrlandsregionen och intresset bland lokala aktörer. En systemanalys klarlägger förväntade växthusgasutsläpp från tre olika slamhanteringsalternativ: jordtillverkning, pyrolys och monoförbränning. Resultaten visar att det finns en vilja hos regionala aktörer att nyttiggöra slammets resurser lokalt, och att alternativen pyrolys och monoförbränning möjliggör ett större nyttogörande än dagens system med jordtillverkning − och dessutom med lägre nettoutsläpp av växthusgaser.
Hantering av avloppsslam är en utmaning för hela VA-branschen, och lokala förutsättningar har stor betydelse för hur hållbara lösningar och marknader för slambaserade produkter kan utvecklas. För att fatta kloka beslut om investering i framtida lösningar är det viktigt att känna till möjligheter till nyttiggörande av slammets innehåll och klimateffekter av olika alternativ. Nyttiggörandet styrs av lagar och regler samt av dem som använder slamprodukter och deras incitament. Klimateffekter beror ur ett systemperspektiv bland annat på valet av behandlingsprocesser, avsättningen av slamprodukter och vad dessa antas ersätta (substitution).
Projektets syfte var att bidra med underlag inför beslut om framtida alternativ för hantering av slam som produceras i norrländska reningsverk och tydliggöra hur resurserna i slammet bäst kan nyttogöras av intressenter i regionen. Projektet har omfattat en aktörs- och omvärldsanalys kopplat till slamavsättningsfrågan samt en systemanalys för att utreda klimatpåverkan av olika slamhanteringsalternativ. Luleå Miljöresurs AB (Lumire) har genomfört aktörs- och omvärldsanalysen, och forskningsinstitutet RISE har genomfört systemanalysen. I projektet har 15 kommuner och VA-organisationer medverkat, från Roslagsvatten i söder till Kiruna i norr.
Aktörs- och omvärldsanalysen visar att det bland aktörer i regionen finns intresse för lokalproducerade gödselmedel och för att nyttogöra slammets resurser. Men marknaden för slamprodukter är outvecklad och det krävs kunskapshöjande åtgärder och mer samverkan mellan aktörer för att marknaden ska kunna etableras och växa. Systemanalysen tyder på att dagens slamhanteringsalternativ med jordtillverkning ger upphov till de största nettoutsläppen av växthusgaser och medför de lägsta nyttorna bland de analyserade alternativen, och att pyrolysalternativet har de lägsta nettoutsläppen och de största potentiella nyttorna. De direkta utsläppen från monoförbränningsalternativet är störst men nyttorna från systemet är fortfarande stora. Vilka utsläppsfaktorer som ansätts för energianvändning och energiåtervinning från olika processer, och vilka nyttor och substitutioner som antas har stor påverkan på alternativens nettoutsläpp.
För att kunna ge mer precisa svar gällande slamhanteringens klimatpåverkan krävs mer kunskap om dynamiska växthusgasavgångar från slam under lagring, slambiokols egenskaper i mark och fosfortillgängligheten över tid, samt kring jordtillverkning när slam är en insatsvara. Kostnaderna för att implementera och driva olika slamhanteringsalternativ behöver analyseras för att klargöra den ekonomiska hållbarheten av olika alternativ. Hur hållbara affärsmodeller för slamprodukter i Norrland kan se ut behöver utredas vidare. Fördjupad samverkan och gemensamt ägda eller drivna anläggningar kan skapa möjligheter till mer resurseffektiva lösningar.
Rapportnummer: 2025-12 Projektnummer 23-113
