Uppföljning av användning och upphandling av membran för dricksvattenproduktion.
I rapporten undersöks hur användning av membran för dricksvattenproduktion kan göras så hållbar som möjligt när det gäller ekonomi, miljöpåverkan och prestanda. Projektet har identifierat driftfaktorer som påverkar livslängd och kapacitet hos membranen. Med kunskap om gynnsamma driftbetingelser kan rätt krav ställas vid upphandling av en membrananläggning.
Användningen av membran för dricksvattenberedning ökar i Sverige, och många dricksvattenproducenter planerar stora investeringar i nya membrananläggningar. Till fördelarna med membran hör bland annat att de är effektiva som mikrobiella barriärer, och att de helt eller delvis kan ersätta kemisk fällning. Tätare membran som nanofilter kan användas för avskiljning av organiska mikroföroreningar som PFAS och läkemedelsrester, och mycket täta membran kan användas för avsaltning. Genom att optimera driftbetingelserna i membrananläggningen kan vattenkvaliteten förbättras samtidigt som resurshushållning och hållbarhetsaspekter upprätthålls.
Information till undersökningen samlades in dels genom enkäter och intervjuer med VA-organisationer i England, Skottland, Nederländerna, Frankrike, Luxemburg och Tyskland där vattenverken har membrananläggningar i drift, dels genom intervjuer med tillverkare och leverantörer. Den primära uppfattningen när det gäller driftparametrar visade sig vara att man följer leverantörernas rekommendationer för att upprätthålla leverantörsgarantier. Anläggningsägare undviker därför försök att ändra parametrar eller optimera driften.
Tvätt av membran kan ha stor påverkan på membranens prestanda. Enligt de deltagande VA-organisationerna föreslår leverantörer av ultrafiltermembran ofta användning av koagulanter för att stabilisera membranens drift. Detta minskar behovet av kemiskt förstärkt backspolning vilket sparar tvättkemikalier och minskar produktionsförlusterna. För tvätt av membran använder de flesta anläggningar i undersökningen en kombination av lut, natriumhypoklorit och svavel- eller saltsyra.
Dricksvattenproducenterna poängterar vikten av att driva pilotanläggningar med övervakning av olika drift- och designaspekter, gärna under flera år, innan det framtida vattenverket projekteras.
Trots att det är välkänt att membrananläggningar har stor miljöpåverkan främst från hög energi- och kemikalieförbrukning uppger majoriteten av anläggningsägarna att deras val av en specifik leverantör främst har berott på garantier som tillhandahålls; hållbarhet har inte varit en huvuddrivkraft. Däremot har man hanterat hållbarhetsperspektivet indirekt genom att premiera lång livslängd samt låg kemikalie- och energianvändning. Andra betydande drivkrafter vid val av leverantör var generella driftkostnader och leverantörens ekonomiska ställning samt tekniska och professionella kapacitet.
Tillverkningen av membran medför också stor miljöpåverkan, dels genom användningen av skadliga lösningsmedel, dels vid tillverkningen av polymererna som membranen består av. Forskning pågår både för att kunna byta ut toxiska lösningsmedel och för att försöka hitta mer miljömässigt hållbara polymerer.
Rapporten ger tips och förslag på aspekter som är viktiga att tänka på vid utformning av förfrågningsunderlag för membrananläggningar, bland annat hur VA-organisationer i Sverige ska komma fram till vilka membran som bäst passar i det specifika fallet och hur de ska gå till väga för att konkurrensutsätta leverantörerna.
