Förslag på vägar framåt för den svenska VA-branschen. Rapporten går igenom olika hållbarhetsmål som VA-branschen bör förhålla sig till. Den tar upp VA-organisationers arbete med Svenskt Vattens Hållbarhetsindex (HBI) och hur det förhåller sig till det globala hållbarhetsarbetet via Agenda 2030 och FN:s 17 hållbarhetsmål. HBI täcker in flera av de globala målen, men det finns möjlighet för VA-organisationer att utöka sitt hållbarhetsarbete. Rapporten ger förslag till fördjupat arbete med hållbarhetsfrågor.
VA-organisationernas kärnverksamheter ger alla direkta bidrag till ett hållbart samhälle – leverans av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avledning av dagvatten. Vattentjänster har ett eget mål bland FN:s hållbarhetsmål (nummer 6, Rent vatten och sanitet för alla) och VA-verksamheten bidrar också till många av de andra målen. Därför är det svårt att separera den reguljära VA-verksamheten från ett organisatoriskt arbete med styrning för hållbarhet även utanför kärnverksamheten.
Projektet byggde till stor del på en workshopserie där målet var att stötta hållbarhetsarbetet i de deltagande organisationerna och att samla in inspirerande exempel på hållbarhetsarbete utanför kärnverksamheten. Sådana exempel presenteras i en inspirationskatalog i slutet av rapporten. Fem svenska VA-organisationer intervjuades i projektet. De arbetar alla aktivt med HBI och ser sin kärnverksamhet som direkt arbete för ökad hållbarhet i samhället. Det skiljer mellan organisationerna när det gäller hur deras ledningsgrupper inkluderar hållbarhet i verksamhetsstyrningen. Bara en av de fem organisationerna har utvalda FN-mål inkluderade i sin styrmodell. Flera organisationer uttrycker att de saknar kopplingen till FN:s hållbarhetsmål i sin verksamhetsstyrning. För uppföljning av hållbarhetsarbetet verkar HBI vara det dominerande verktyget, utöver vanliga nyckeltal för VA-verksamheten.
Inom projektet identifierades kopplingar mellan alla parametrar i HBI och samtliga FN:s hållbarhetsmål, delmål och indikatorer. Kopplingarna har sammanställts i ett Exceldokument som kallas Kartläggningen och som kan laddas ner från Vattenbokhandeln där rapporten finns. Det är värt att notera att det saknas indikatorer från FN:s sida för uppföljning av vattenburna sjukdomar, trots att dessa omnämns särskilt i FN:s hållbarhetsmål nummer 3, Hälsa och välbefinnande. Ett tips till VA-organisationer som vill fördjupa sitt arbete med hållbarhetsfrågor är att använda HBI, som täcker in flera hållbarhetsaspekter. HBI bör sedan kompletteras för att reflektera ytterligare viktiga hållbarhetsaspekter från FN:s hållbarhetsmål, relaterat till exempelvis kompetensförsörjning, arbetsmiljö, värmeåtervinning och stadsutveckling. Ett annat tips är att också arbeta med konceptet ”absolut hållbarhet” som kräver att man tar in även de planetära gränserna i förståelsen av hållbarhet. Planetära gränser som VA-sektorn förhåller sig till är exempelvis flöden av kväve och fosfor, klimatförändringar och kemiska föroreningar.
För arbetet med hållbarhet utanför kärnverksamheten är det viktigt med ett tydligt ledarskap, inkludering av hela organisationen och förankring av arbetet i den ordinarie processen för verksamhetsplanering. Det gäller att identifiera och prioritera vilka av FN:s hållbarhetsmål den egna VA-organisationen bäst kan bidra inom, förutom mål 6. Kommunikation om hållbarhetsarbetet inom och utanför organisationen kan vara ett kraftfullt verktyg för att öka synligheten.
