Produktbeskrivning
Hur kan arbetet med att inskränka ett verksamhetsområde för allmän VA-försörjning genomföras? Kommuner har efterfrågat en mer konkret vägledning än den arbetsprocess som presenterades i SVU-rapport 2019-9. Projektet har följt arbetsprocessen i kommunerna Pajala och Ljusdal, och det tidigare förslaget till arbetsprocess har vidareutvecklats.
Många kommuner står inför att hantera kommunala VA-system i mindre samhällen och bebyggelsegrupper med minskande befolkningsunderlag. Kostnaderna blir höga, och överdimensionerade system kan få problem med bland annat långa uppehållstider i dricksvattenledningar och igensättning i avloppsledningsnätet. Enligt § 9 i lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) finns möjligheten att inskränka en del av ett verksamhetsområde när behovet uppenbarligen inte längre finns. Men detta får göras bara om behovet av vatten och avlopp kan ordnas genom enskilda anläggningar som är godtagbara med tanke på hälsa och miljö. VA-huvudmannen ska då teckna avtal med fastighetsägaren om ersättningslösning, samt ersätta de kostnader som inskränkningen medför. Mycket tyder på att ett beslut om att utreda förutsättningarna för en inskränkning som fattas i ett bredare sammanhang inte upplevs lika dramatiskt som ett beslut som fattas för specifikt utpekade områden. Detta bedöms vara en nyckelfaktor för att komma i gång. Rådet från författarna är därför att en kommunövergripande behovsbedömning genomförs som en del i arbetet med kommunens vattentjänstplan. Om bedömningen visar att frågan är intressant att utreda vidare så bör fortsatt utredning vara en tydlig aktivitet i vattentjänstplanen och därmed ingå i beslutet när planen fastställs. På detta sätt kan arbetsprocessens tre första steg genomföras: Initiativ och tidig bedömning, Översiktlig utredning inför beslut, samt Politisk förankring. Den efterföljande detaljerade utredningsfasen är arbetskrävande och det är viktigt att man inte underskattar resursbehovet. Det ställs höga krav på god sakkunskap i såväl utrednings- som dialogskedet. Eftersom ett inskränkningsbeslut förutsätter att VA-huvudmannen kommit överens med fastighetsägare om lämpliga ersättningslösningar blir dialog- och informationsarbetet av en helt annan natur än vid exempelvis inrättande av verksamhetsområde då VA-huvudmannen själv fattar beslut om teknisk lösning. Särskilt i kommuner med mindre organisationer bör det göras en riskanalys och en plan avseende hur man resursmässigt säkerställer projektets framdrift. För att få till stånd en god dialog är det viktigt att tydligt förmedla budskapet att fastighetsägaren inte kommer att drabbas ekonomiskt, och här är en konsekvensanalys viktig. En tidig redovisning av en tänkbar ersättningsanläggning underlättar dialogen. Begreppet inskränkning ger negativa associationer, och båda kommunerna i studien har föredragit att i den externa kommunikationen använda formuleringen ”ersättning för allmän VA-försörjning” eller liknande. Digitala möten och digitala informationskanaler är bra och viktiga verktyg, men kan inte fullt ersätta fysiska möten. Utöver en mer utförlig beskrivning av de olika stegen i processen presenteras i rapporten också förslag på vilken information en utredning kring inskränkning bör redovisa, vad en kostnadsanalys kan innehålla, exempel på hur val av ersättningsanläggningar kan göras, och hur en medborgardialog kan genomföras. Rapporten visar också exempel på hur avtal med fastighetsägare kan utformas.
Rapportnummer 2025-2 Projektnummer 19-116
