Läkemedel och hormoner i avloppsslam under lagring, kompostering och ammoniakbehandling

Syftet med detta projekt var att öka kunskapen om hur utformningen av hanteringskedjan för återföring av slam till mark påverkar hur mycket läkemedel och hormoner som förs till marken vid spridning, antingen direkt via slamgödsling på åkermark, eller indirekt via tillverkning av anläggningsjord innehållande slamkompost.

Projektets huvudhypotes var att ju bättre oxidationsförhållandena i slammet är ju bättre blir reduktionen av antibiotika, övriga läkemedel och hormoner. I projektet studerades redutionen av 12 antibiotika, 30 övriga läkemedel och 3 hormoner i 6 försöksled med initialt olika andel luftfyllda porer, och därmed olika förutsättningar för oxidation. De sex försöksleden, i ordning från stor initial andel luftfyllda porer till liten, var: MesPKom, slamkompost med mesofilt rötat poröst slam och krossat trädgårdsavfall; MesPÖpp, mesofilt rötat poröst slam som lagrades i öppen sträng; TermÖpp, termofilt rötat slam som lagrades i öppen sträng; MesKTäck, mesofilt rötat kompakt slam som lagrades i sträng täckt med ensilageplast; MesKÖpp, mesofilt rötat kompakt slam som lagrades i öppen sträng; och MesKTäckAm, mesofilt rötat via ureatillsats ammoniakbehandlat slam som lagrades i sträng täckt med ensilageplast. Dessutom studerades reduktionen i fem skikt olika djupt under ytan i MesPÖpp.

De luftfyllda porer som fanns i de studerade slammen vid start av försöket försvann inom ett halvt år utom i slamkomposten MesPKom och de övre 40 centimetrarna på slamsträngarna. Resten av slammet i de olika försöksleden var anaerobt. Huvudhypotesen visade sig stämma. Reduktionen av antibiotika, övriga läkemedel och hormoner var överlägset bäst i ledet med bäst oxidationsförhållanden, kompostledet, och bra till mycket bra i de övre, aeroba, skikten i djupstudien. Skillnaderna i reduktion av antibiotika, övriga läkemedel och hormoner mellan övriga försöksled, alla huvudsakligen anaeroba, kunde ej förklaras i detta projekt, förutom reduktionen av det naturliga hormonet östradiol vars reduktion hämmades om slammet rötats termofilt eller ammoniakbehandlats genom tillsats av urea.

Under försöksåret blev reduktionen av antibiotika stor (>90 %), liksom av hormoner (>75%) oavsett om behandlingen var aerob eller anaerob. Reduktionen av såväl antibiotika som hormoner var bäst i de aeroba behandlingarna. Reduktionen av övriga läkemedel var måttligt (>50 %) i de övre aeroba skiktet på slamsträngen och mycket stor (95 %) i den aeroba, varma, storskaliga slamkomposten. I de anaeroba behandlingarna var reduktionen av övriga läkemedel i genomsnitt låg eller obefintlig. Den varierade mellan -33 %, alltså en ökning med en tredjedel, och en minsking med 34 % under försöksåret.
I ett kopplat projekt jämfördes reduktionen av PFAS, ftalater och organofosfatestrar mellan slam som lagrades i öppen sträng i ett år (MesPÖpp) och slam som komposterades med krossat trädgårdsavfall (MesPKom) i ett halvt år. Resultaten visade på betydligt lägre halter av PFAS, ftalater och organofosfatestrar efter ett halvt års kompostering än efter ett års lagring i sträng.

Håkan Jönsson, Sahar Dalahmeh, Gunnar Thorsén (2020). Läkemedel och hormoner i avloppsslam under lagring, kompostering och ammoniakbehandling.

Övrig information

Författare: , ,
Artikelnummer: C_Lakemedel-hormoner-avloppsslam
Utgivningsår: 2020

Scroll to Top