Planering för brand- och släckvatten. Erfarenheter från några kommuner

Kommunerna behöver utveckla en sammanhållen planering för brand- och släckvattenhantering där brandskydd, miljöskydd och säker dricksvattenförsörjning tillgodoses. Deltagarna i projektet efterlyste en mer strukturerad planering kring brand- och släckvatten med tydligare ansvarsfördelning. Rapporten ger förslag till struktur för en sammanhållen brand- och släckvattenplan.

Brandvatten är det vatten som används för att släcka en brand, och släckvatten är det vatten som avrinner efter släckningen. Kommunerna har ansvar för både dricksvattenförsörjning och tillgång till brandvatten. I många kommuner är det svårt att förena de här funktionerna i den allmänna VA-anläggningen eftersom det är stora skillnader i kraven på kapacitet och vattenkvalitet. I vissa fall uppfattas brandvatten och dricksvatten som motstridiga intressen där ansvarsfördelningen inom kommunen blir otydlig. Det händer också att släckvatten förorenar miljön och bidrar till risker för dricksvattenförsörjningen. Svenskt Vattens publikation P114 föreslår att kommunerna upprättar brandvattenplaner som med fördel kan utvidgas till att även innefatta hantering av släckvatten.

Projektets övergripande syfte är att utveckla en tydlig och enkel form för planering av brand- och släckvattenhantering. I rapporten redovisas som ett första steg en sammanställning av erfarenheter från VA-verksamhet och räddningstjänst i ett litet antal kommuner: Kiruna, Uppsala, Upplands-Bro, Gotland och Kungälv samt kommunalförbunden VA SYD och Räddningstjänsten Syd. Brandskyddsföreningen Restvärderäddning medverkade också i projektet, som leddes av Tyréns.

Deltagarna delade med sig av sina rutiner och erfarenheter när det gäller brandvattentillgång, föroreningsrisk, bebyggelseplanering, kommunikation och finansiering. Det fanns stora skillnader mellan kommunernas regelverk och rutiner; ett mer likartat arbetssätt skulle kunna underlätta för regionalt samarbete. Skillnaderna var stora när det gäller finansiering av kostnader för brandvattenförsörjning och förebyggande av skador från släckvatten. Några av kommunerna hade identifierat kostnader för brand- och släckvatten som inte ska finansieras med VA-avgifter. Deltagarna redovisade också hur brand- och släckvattenhantering beaktas i kommunens övergripande styrdokument och i planer som översiktsplan, VA-plan, dagvattenplan, handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) samt i detaljplaner och rutiner för bygglov. Här fanns stor variation mellan kommunerna, men de flesta uttryckte behovet att hantera frågorna tidigt i planprocessen.

Både dricksvatten- och brandvattenförsörjning är övergripande kommunala ansvarsområden. Planeringen för brand- och släckvatten behöver ske i nära samverkan mellan VA-huvudmannen, räddningstjänsten och kommunernas enheter för fysisk planering och miljötillsyn. I rapporten ges ett förslag till struktur för en brand- och släckvattenplan. Planen kan vara ett fristående dokument eller med fördel vara en del i kommunens VA-plan och ett underlag till handlingsprogram enligt LSO. Kopplingen mellan styrdokumenten bör vara tydlig. Kommunens övergripande ansvar bör betonas snarare än sektorsansvar. Projektgruppen föreslår också att en nationell vägledning tas fram under ledning av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och i samråd med länsstyrelserna och en rad nationella aktörer.

Övrig information

Ämnesområden:
Författare: , , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2021-16
Utgivningsår: 2021

Rulla till toppen