Rening av mikroplast i dagvatten från motorväg

Utvärdering av en reningsanläggning vid E4-bron i Sundsvall. Dagvatten som rinner av från motorvägar kan innehålla höga halter mikroplast, bland annat partiklar från däck och bitumen. Dagvattnet behöver renas från mikroplasterna. Rapporten redovisar resultat från världens första studie av hur rening av mikroplaster från en högtrafikerad motorväg med dagvattenbiofilter skulle kunna gå till. Reningssystem med biofilter verkar ha effektiv reningsförmåga och vara en lovande teknik.

Samhällets investeringar i dagvattenreningsanläggningar ökar, och då är det viktigt att man satsar på anläggningar som verkligen fungerar. Hittills har det bara gjorts två studier i världen av mikroplastrening i dagvattenbiofilter, och det har då gällt dagvatten från lågtrafikerade gator och parkeringsplatser. Den studie som rapporten bygger på har utförts i en reningsanläggning vid foten av den högtrafikerade Sundsvallsbron på E4:an. Rapporten har tagits fram inom forskningsklustret Dag&Nät. Anläggningen vid Sundsvallsbron består av två olika reningssystem som startar med en gemensam försedimenteringskammare och därefter följs av antingen en växtbevuxen biofiltersektion (växtbädd) eller ett sandfilter utan växter. I samband med nio regntillfällen togs flödesproportionella blandprover från motorvägsavrinningen, från utflödet från försedimenteringen och från de två parallella filtren.

Studien har undersökt förekomsten av olika typer av mikroplast i motorvägsavrinningen och effektiviteten hos de två reningssystemen. Partiklar från gummi, bitumen (asfalt) och övrig mikroplast hittades främst i storleksintervallet 0,1−0,3 mm. Andelen (däck)gummi och bitumen var hög. Med övrig mikroplast menas i rapporten partiklar från plastfibrer, plastfragment och färgpartiklar. Båda filtren avlägsnade effektivt alla typer av mikroplastpartiklar i storleken 0,1−0,3 mm. Försedimenteringskammaren bidrog inte till rening, något som delvis kan förklaras med att många mikroplastpartiklar har en densitet som ligger i närheten av vattnets, och därför blir avskiljning genom sedimentering mindre effektiv.

Slutsatsen från studien är att biofiltersystem avskiljer över 70 procent av mikroplasterna och därmed har tillräcklig reningsförmåga. Både sandfiltret och det växtbevuxna biofiltret uppvisade effektiv rening av gummi- och bitumenpartiklar. Enda skillnaden mellan de två sektionerna var att övriga mikroplastpartiklar avskildes sämre i filtret utan växter. Höga dagvattenflöden som leder till bräddning kan bidra till utsläpp av mikroplaster till recipienten. Sådana utsläpp kan inte undvikas från dagvattenreningsanläggningar, men bör minimeras så långt det går.

Vidare forskning behövs bland annat för att förstå långtidsfunktion och ackumulation av mikroplast i filtermaterialet. Men resultaten från studien indikerar att avskiljning i biofilter är effektiv och att detta är en lovande teknik för rening av mikroplast i dagvatten. Sedimentering verkar däremot vara mindre effektiv.

Övrig information

Ämnesområden:
Författare: , , , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2021-22
Utgivningsår: 2021

Rulla till toppen