Projektet har kommit fram till att verksamheter som handel, industrier, sjukhus och bostäder bidrar med olika mönster av kemikalier till avloppsnätet. Kemiska screeninganalyser har använts för att leta efter ett stort antal kemikalier i avloppsvattnet. Kemikalierna har riskklassificerats och farobedömts. Resultaten kan användas för att stödja framtida prioriteringar av strategiska insatser i uppströmsarbetet.
Kemisk karaktärisering av avloppsvatten utförs för det mesta med riktade kemiska analyser där bara ett fåtal ämnen undersöks. En bredare kartläggning av kemiska ämnen kräver i regel att flera analyspaket används av ett analyslaboratorium, och en sådan kartläggning blir snabbt kostsam. Därför fanns ett intresse av att utvärdera om en kemisk screening skulle kunna ge en bild av hur kemiska ämnen förekommer och fördelar sig i avloppsnätet.
Fyra VA-organisationer bidrog med prover från platser i avloppsnätet som i huvudsak påverkas av antingen flerfamiljsbostäder, handelsplatser, industriområden eller sjukhus. Prover togs även på inkommande och utgående avloppsvatten till reningsverket för att skatta reduktionen av de kemiska ämnena över reningsverket. Provtagningen gjordes i Stockholm, Västerås, Uppsala och Sundsvall/Timrå.
Två olika kemiska screeningmetoder användes för att karaktärisera innehållet av så många olika kemiska ämnen som möjligt. Dessa screeningmetoder är inte kvantitativa men signalintensiteten kan jämföras mellan olika prover för ett och samma ämne. Ett arbete utfördes för att skapa en suspect list av prioriterade ämnen att söka efter i svenska avloppsprover. Dessa ämnen riskklassificerades för att möjliggöra prioritering av ämnena, dels med avancerade beräkningsmetoder, dels genom att söka fram och kombinera experimentell information om ämnens toxiska egenskaper från offentligt tillgängliga källor. Dessa riskklassningar användes sedan för att göra en farobedömning.
Totalt identifierades över 200 ämnen i proverna. Ämnena kategoriserades efter användningsområden och grupperades för att underlätta för framtida uppströmsarbete. De relativa signalerna för ämnena jämfördes för att identifiera om det fanns mönster i data som tydde på att de i större utsträckning kom från en viss typ av källa. Exempelvis hade tre ämnen relaterade till gummi något förhöjda signaler från industriområden. Ett UV-skyddsämne hade högre halt i prover från bostäder, och ett antal antibiotika och läkemedel hade högre halter i prover från sjukhus. En annan iakttagelse var att den relativa signalintensiteten från bostäder var generellt hög för många ämnen, vilket tyder på att hushåll kan bidra med en relativt stor kemisk belastning till avloppsreningsverken.
Inom projektet gjordes även kvantitativa analyser av PFAS och metaller, samt utredning av hormonstörande effekt. För PFAS observerades förhöjda halter av 6:2-PAP, 8:2-PAP och 6:2-diPAP i vissa prov. Metallanalyserna visade att det eventuellt kan finnas högre halter av kobolt, nickel och bly i prover från industriområden. Mätningarna av hormonstörande effekt visade att denna i de flesta fall reducerades kraftigt över reningsverken samt att medelvärdet i prover från sjukhus visade på en något högre effekt än i prover från de andra typerna av källor.
I den stödjande information som publiceras i en separat Excelfil parallellt med rapporten kan fler kandidatämnen identifieras.
Rapportnummer: 2025-8
Projektnummer: 22-114
