Tillförsel av rötslam till åkermark ger betydande kolinlagring i marken och bidrar därmed till minskade växthusgaser i atmosfären. Rapporten redovisar beräkningar av den betydelse som slamspridning kan ha under olika klimatbetingelser. Den visar också hur mycket kol som har lagrats in i de försök som har bedrivits i Skåne sedan 1981.
Att gödsla med rötslam och tillföra mull och näringsämnen i ett kretslopp mellan stad och land är positivt ur flera aspekter. Ökad mullhalt ger en buffrande förmåga av stor betydelse för växternas näringsutbyte och vattenförsörjning, och ger också förbättrad markstruktur som främjar rotutvecklingen. Klimatförändringar kan i framtiden innebära bland annat längre torrperioder med betydande skördeminskningar som följd. Det är därför viktigt att upprätthålla buffrande system för att bibehålla produktionsnivåerna. Den kanske viktigaste buffrande faktorn är markens mullämnen, och ett enkelt sätt att främja dessa är att tillföra rötslam till åkermarken.
Rapporten bidrar till dagens kunskapsläge när det gäller mullhaltens betydelse. Den är författad av Gunnar Börjesson på Sveriges lantbruksuniversitet efter ett initiativ från projektet ”Slamspridning på åkermark” som har pågått sedan 1981 och genomförs på två försöksytor utanför Malmö respektive Lund: Petersborg med lättlera (14 procent ler) och Igelösa med mellanlera (26 procent ler). Syftet med försöken i Skåne är att undersöka effekterna på jord och gröda vid spridning av slam på åkermark. Syftet med den här studien var att testa tre hypoteser. Den första hypotesen var att slammets positiva mullbildande effekt är speciellt viktig under torra växtsäsonger. Långa tidsserier med skördedata från de två fältförsöken i sydvästra Skåne analyserades tillsammans med meteorologiska data om nederbörd och temperatur. De klimatmodeller som användes gav inga entydiga resultat när det gäller att förklara om ökad mullhalt genom slamtillförsel kan gynna växter under torrperioder. Däremot fanns det tendenser till högre skörd vid högre vattentillgång i de slambehandlade leden när det gäller vårsådda grödor i Igelösa.
En annan hypotes var att skördarna blir jämnare med slamspridning. Det visade sig att rötslam inte ger jämnare skördar utan att variationen i skördarna ökar, både mellan åren och inom fälten. Variationen upphävs genom gödsling med mineralgödsel NPK.
En tredje och betydligt mer intressant hypotes var att det sker en betydande kolinlagring i marken tack vare slamtillförseln, vilket bidrar till att mängden växthusgaser i atmosfären minskar. Jordanalyser på kol gjordes på prover från Igelösa och Petersborg. Dessa visade att tillförsel av rötslam gav en betydande kolinlagring. Ner till 40 cm djup hade i genomsnitt 35 procent av slammet lagrats in som kol i marken på Igelösa, medan motsvarande siffra var 18 procent för Petersborg. Den lägre kolinlagringen på Petersborg kan förklaras av den lägre lerhalten i jorden (14 procent jämfört med Igelösas 26 procent).
