Vattenanvändning i kommunala verksamheter

En studie om vattenanvändning och goda exempel för vatteneffektivisering hos kommunala verksamheter.

Många VA-organisationer uppmuntrar sina kunder att effektivisera sin vattenanvändning, något som kan vara utmanande om det samtidigt förekommer ohållbar vattenanvändning i kommunens egna verksamheter. Kunskapen om vattenanvändning i kommunala verksamheter är låg i dag, och det saknas i många fall säkra data. Det påverkar möjligheterna att vidta effektiva åtgärder. I projektet har de största förbrukarna identifierats, och några av dem har analyserats närmare.

Vattenförbrukningsdata för år 2022 från nio kommuner har studerats. Man identifierade de verksamheter med störst vattenförbrukning som fanns representerade i alla eller de flesta av kommunerna. Det visade sig vara skola/utbildning, badhus, idrottsplats/idrottshall, äldreboende, kontor och avloppsreningsverk, men variationen mellan kommunerna var stor. Bevattning påträffades som storförbrukare i bara tre av kommunerna men valdes ändå ut för en djupare analys av möjligheter och hinder för vatteneffektivisering, tillsammans med badhus och avloppsreningsverk.

En enkätstudie om vattenanvändning i badhus visade att majoriteten av anläggningarna har genomfört åtgärder för att effektivisera vattenanvändningen, och att det finns intresse av flera olika typer av stöd och externa insatser för att minska anläggningarnas vattenanvändning.

Två VA-organisationer som arbetar med att bygga om avloppsreningsverk intervjuades. I intervjuerna framkom bland annat att allt dricksvatten förutom det som går till kemikalieberedning och personalutrymmen kommer att ersättas med renat avloppsvatten. Vatteneffektivisering har inte varit en drivkraft vid ombyggnationen av avloppsreningsverken men ses som en självklar åtgärd att genomföra.

Bevattning valdes ut för en närmare analys eftersom den sker under den del av året som dricksvattensystemet är under störst belastning och därför att bevattning i många fall engagerar allmänheten. Inom projektet lyftes flera goda exempel på hur dricksvattenanvändning för bevattning kan minskas, bland annat genom att bevattna med annan vattenkvalitet som dagvatten eller ytvatten, att endast bevattna manuellt och inte med spridare, att använda fuktighetsmätare för att optimera vattenvolymen efter växternas behov, samt att undvika bevattning på dagen.

Projektgruppen på RISE har sett att det saknas underlag för att få en helhetsbild av vattenanvändningen inom kommunala verksamheter. För att få en helhetsbild krävs det att alla vattenuttag mäts med individuella vattenmätare, alltså att flera verksamheter inte delar vattenmätare eller att uttag görs onoterat. Osäkra data gör det svårt att dra slutsatser och skapar osäkerheter i jämförelser. Det behöver utvecklas former för standardiserade data och mätmetoder. Man förväntar sig att det kommer att gå att få fram mer kunskap och data när digitala vattenmätare blir vanligare, men för att möjliggöra översikt och analys krävs också ett användarvänligt datahanteringssystem.

Genom att skapa kännedom om olika verksamheters möjligheter, incitament och hinder för effektivisering av vattenanvändning kan VA-organisationerna stötta de kommunala verksamheterna med planer för åtgärder. När åtgärder inom de kommunala verksamheterna genomförs och marknadsförs kommer detta på sikt att skapa ökat förtroende för VA-organisationernas kommunikation om hållbar vattenanvändning även till hushålls- och verksamhetskunder.

Övrig information

Författare: , ,
Utgivare:
Artikelnummer: 2024-11
Utgivningsår: 2024

Rulla till toppen