Produktbeskrivning
Är det en hållbar lösning att ersätta dricksvatten med dagvatten för användningsområden där det inte krävs dricksvattenkvalitet? I detta projekt har VA-organisationer, kommuner och konsulter samarbetat för att utvärdera multikriterieanalys som beslutsstöd för dagvattenåtervinning. I tre fallstudier har återvinningssystem jämförts med traditionell vattenförsörjning och dagvattenhantering utifrån teknisk, social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.
De senaste årens vattenbrist och förväntade klimatförändringar har väckt frågan om det verkligen är rätt att använda dricksvatten för till exempel toalettspolning och bevattning, där dricksvattenkvalitet inte behövs. Flera svenska VA-organisationer har börjat arbeta systematiskt för att minska dricksvattenanvändningen genom åtgärder som information till hushåll, åtgärdande av läckor och installation av vattenbesparande teknik. Regnvatten används redan i många villaträdgårdar men skulle kunna användas i större skala, exempelvis för att försörja flerbostadshus med toalettspolvatten, som sprinklervatten eller som kylvatten i industrier.
Vattenförsörjningssystem är dock komplexa och det är inte givet att det mest hållbara alternativet är att byta ut vatten från dricksvattenledningsnätet mot annat vatten. Det behövs en djupare analys av tekniska, sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter för att utvärdera nytta och hållbarhet med dagvattenåtervinning för VA-organisationer, stadsplanerare och fastighetsägare. Med multikriterieanalys (MKA) kan sådana aspekter analyseras och bedömas.
Syftet med projektet var att vidareutveckla och tillämpa MKA som beslutsstöd för dagvattenanvändning. Detta har gjorts genom tre olika fallstudier där olika alternativ av recirkuleringssystem jämförts mot traditionell dricksvattenförsörjning och dagvattenhantering. Poängsättning och viktning av kriterier har gjorts av personer från olika yrkesgrupper: representanter för VA-organisationer, fastighetsägare, forskare och konsulter. Projektet har även syftat till att ta fram förslag till kriterier samt metod för poängsättning.
Totalt genomfördes tre workshoppar inom var och en av de tre olika fallstudierna där dagvattenåtervinning övervägs som alternativ till dricksvatten som vattenförsörjning. Förutom deltagarna i SVU-projektet deltog även personer med lokal sakkunskap eller med expertkunskap inom sitt område. Vid workshopparna tillämpades MKA-metodiken på fallstudierna genom gemensamma diskussioner, individuell poängsättning och viktning av kriterier, samt sammanställning av detta i det Excel-baserade verktyget WISER som beskrivs närmare i SVU-rapport 2021-8.
Erfarenheterna från projektet visar att beslutsstödsverktyg baserade på MKA-metoden kan vara mycket användbara vid frågor om vattenåtervinning, om förutsättningarna för projektet är väl definierade. MKA-processen inbjuder till att samla berörda aktörer och experter i diskussioner, vilket i sin tur skapar gemensam förståelse som uppmuntrar till genomarbetade beslut. Men det är viktigt att förstå att verktyget inte producerar ett färdigt beslut, utan ger förutsättningar för aktörer inom ett projekt att fatta välavvägda beslut. Diskussioner kring exempelvis målformulering och viktning ger dessutom kunskapsöverföring mellan de inblandade, förutsatt att det finns bra spridning av erfarenheter i gruppen.
Rapportnummer 2025-20 Projektnummer 24-108
