Kan dricksvattensystemet använda elenergi på ett smartare sätt och kanske bidra till leveranssäkerheten i elsystemet? Rapporten visar att det här kan vara möjligt med hjälp av den senaste tekniken inom digitalisering. Dricksvattensystemen kan använda elenergi på ett mer effektivt och flexibelt sätt än i dag, och på så sätt jämna ut toppar av effektbrist. Men det kräver hög digital mognad och kompetensnivå i VA-organisationen.
Rapporten innehåller bland annat en sammanställning av det svenska elsystemets utmaningar med kraftigt ökad elektrifiering, ökande andel väderberoende energikällor och kapacitetsbrist i elnäten. Elproduktion och elanvändning måste hela tiden balanseras. Flexibla elkunder som kan styra sin elanvändning till tidpunkter som är gynnsamma för elnät och elproduktion är en del av lösningen. Elkunder kan välja att frivilligt ändra sin elanvändning antingen genom att styra elanvändningen efter prissignaler (implicit efterfrågeflexibilitet) eller genom att bjuda ut flexibilitetstjänster på en marknad (explicit efterfrågeflexibilitet).
Genom en energikartläggning med Helsingborg som case har eleffektiviseringspotentialen beräknats, och olika driftscenarier har testats i den digitala demostaden Testköping. Det konstateras att genom kartläggning av dricksvattensystemet går det att spara energi och driva systemen på ett mer optimalt sätt utan att riskera leveranssäkerheten till slutkund.
I de flesta dricksvattensystem finns det reservoarer och reservkraft som kan användas för att trycksätta systemet vid bortfall av elförsörjning till pumpning. Denna inbyggda redundans ger möjlighet till flexibilitet att tidvis pausa eller minska effektuttaget genom att låta systemet drivas med reservkraft eller självfall från högreservoarer. Det kan frigöras elenergi för försäljning på en marknad genom till exempel ändrad pumpstrategi eller genom att provkörning av reservkraft förläggs till timmar då elsystemet har effektbrist. Ett sätt att effektivisera elanvändningen är att tillåta lägre nivåer i både hög- och lågreservoarer under perioder med låg vattenanvändning och därmed mindre behov av avbrottsvolym.
VA-branschen genomgår just nu en våg av digitalisering där energioptimering och effektflexibilitet bör vara en aspekt för att på sikt minska tröskeln för den här typen av styrning. En förutsättning är att man mäter kontinuerligt och använder data från systemet i VA-organisationen. Med hjälp av hydrauliska modeller kan man göra beräkningar och ta välinformerade beslut.
För att vattendistributionssystemet ska kunna användas på framtidens flexibilitetsmarknad måste det utvecklas affärsmodeller som ger lönsamhet som kan motivera för VA-huvudmannen att ha beredskap för den här typen av användning av systemet. Med stigande elpriser och elnätsavgifter finns det tydliga incitament för att arbeta med att effektivisera och minska elanvändningen.
Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), Öresundskraft och DHI har genomfört projektet tillsammans. Förhoppningen är att VA-organisationer ska inspireras av rapporten och börja arbeta med energifrågan mer systematiskt. Smart elanvändning inom VA ligger i tiden med tanke på FN:s hållbarhetsmål och städernas klimat- och energimål.
