Produktbeskrivning
Resultat från en nationell studie av hushåll med kommunalt dricksvatten
I rapporten presenteras resultaten från en nationell värderingsstudie som har kartlagt svenska hushålls betalningsvilja för att undvika olika typer av störningar i dricksvattenleveransen. Rapporten innehåller också en sammanställning av dricksvattenkonsumenternas kunskap om och attityder till vattenförsörjningen. För att säkerställa leveransen av ett hälsosamt och rent dricksvatten krävs det förebyggande åtgärder som innebär investeringar. För att kunna motivera och avgöra hur långtgående åtgärderna ska vara krävs det bland annat kunskap om hur samhället påverkas vid olika typer av störningar i dricksvattenförsörjningen. Om störningarnas konsekvenser kan uttryckas som samhällsekonomiska kostnader kan en kostnads-nyttoanalys genomföras där åtgärdens samlade nyttor jämförs med kostnader och negativa effekter i samhället. Resultaten från en sådan analys visar om en extra åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam. Tidigare studier har genomförts för att kartlägga delar av de konsekvenser och samhällsekonomiska kostnader som kan uppstå när det är problem med dricksvattenförsörjningen. Men hittills har det saknats information om hur svenska dricksvattenkonsumenter värderar tillgången till en säker dricksvattenförsörjning. Eftersom VA-taxan är baserad på kostnaderna för att ordna och driva VA-anläggningen ger den ingen bra bild av vattnets verkliga värde för hushållen. Därför genomfördes en nationell värderingsstudie av svenska hushåll med kommunalt vatten för att kartlägga deras betalningsvilja för att undvika följande situationer vid ett tillfälle under olika långa varaktigheter: A) inget dricksvatten levereras (1 dygn, 1 vecka och 1 månad), B) dricksvatten levereras men det måste kokas för att kunna användas som livsmedel (1 dygn, 1 vecka och 1 månad), samt C) dricksvatten levereras men får inte användas till vad som helst på grund av vattenbrist (1, 3 och 6 månader under sommarhalvåret). Som en del av studien undersöktes även hushållens kunskap om och attityder till dricksvattenförsörjningen. En majoritet av hushållen har en positiv betalningsvilja för att undvika de olika situationerna. Medelbetalningsviljan är högst (ca 1 300 kr som ett engångsbelopp) för de två längre varaktigheterna för situation A och B samt den längsta varaktigheten för situation C. Den enda faktor som har en signifikant påverkan på betalningsviljan är hushållens inkomst. Ju högre inkomst, desto högre betalningsvilja. Resultaten kan användas för att uppskatta den totala nyttan för hushållen av att slippa en viss leveransstörningssituation och kan användas i en kostnads-nyttoanalys för att utvärdera en extra åtgärd. Nyttan för hushållen är dock enbart en del av den totala samhällsekonomiska nyttan av en åtgärd. Exempel på andra nyttor är undvikna kostnader för privata och offentliga verksamhetsutövare. Resultaten visar också att mer än hälften av de svenska dricksvattenkonsumenterna inte känner till varifrån deras dricksvatten kommer. Trots begränsad kunskap anser de flesta att det är viktigt att spara på vattnet och är positiva till att myndigheterna inför restriktioner i vattenanvändningen i händelse av torka. Resultaten visar också att en majoritet av konsumenterna nästan alltid väljer kranvatten framför flaskvatten. De tycks inte vara så oroade för dricksvattenförsörjningen till sitt hushåll i dag men är mer pessimistiska när det gäller framtiden.
Rapportnummer 2025-6
Projektnummer 23-105
