Resultat från en nationell studie av hushåll med kommunalt dricksvatten
I rapporten presenteras resultaten från en nationell värderingsstudie
som har kartlagt svenska hushålls betalningsvilja för att
undvika olika typer av störningar i dricksvattenleveransen.
Rapporten innehåller också en sammanställning av dricksvattenkonsumenternas
kunskap om och attityder till
vattenförsörjningen.
För att säkerställa leveransen av ett hälsosamt och rent dricksvatten krävs det förebyggande
åtgärder som innebär investeringar. För att kunna motivera och avgöra hur
långtgående åtgärderna ska vara krävs det bland annat kunskap om hur samhället
påverkas vid olika typer av störningar i dricksvattenförsörjningen. Om störningarnas
konsekvenser kan uttryckas som samhällsekonomiska kostnader kan en kostnads-nyttoanalys
genomföras där åtgärdens samlade nyttor jämförs med kostnader och negativa
effekter i samhället. Resultaten från en sådan analys visar om en extra åtgärd är
samhällsekonomiskt lönsam.
Tidigare studier har genomförts för att kartlägga delar av de konsekvenser och
samhällsekonomiska
kostnader som kan uppstå när det är problem med dricksvattenförsörjningen.
Men hittills har det saknats information om hur svenska dricksvattenkonsumenter
värderar tillgången till en säker dricksvattenförsörjning. Eftersom
VA-taxan är baserad på kostnaderna för att ordna och driva VA-anläggningen ger den
ingen bra bild av vattnets verkliga värde för hushållen.
Därför genomfördes en nationell värderingsstudie av svenska hushåll med kommunalt
vatten för att kartlägga deras betalningsvilja för att undvika följande situationer
vid ett tillfälle under olika långa varaktigheter: A) inget dricksvatten levereras (1 dygn,
1 vecka och 1 månad), B) dricksvatten levereras men det måste kokas för att kunna
användas som livsmedel (1 dygn, 1 vecka och 1 månad), samt C) dricksvatten levereras
men får inte användas till vad som helst på grund av vattenbrist (1, 3 och 6 månader
under sommarhalvåret). Som en del av studien undersöktes även hushållens kunskap
om och attityder till dricksvattenförsörjningen.
En majoritet av hushållen har en positiv betalningsvilja för att undvika de olika situationerna.
Medelbetalningsviljan är högst (ca 1 300 kr som ett engångsbelopp) för de två
längre varaktigheterna för situation A och B samt den längsta varaktigheten för situation
C. Den enda faktor som har en signifikant påverkan på betalningsviljan är hushållens
inkomst. Ju högre inkomst, desto högre betalningsvilja. Resultaten kan användas för
att uppskatta den totala nyttan för hushållen av att slippa en viss leveransstörningssituation
och kan användas i en kostnads-nyttoanalys för att utvärdera en extra åtgärd.
Nyttan för hushållen är dock enbart en del av den totala samhällsekonomiska nyttan
av en åtgärd. Exempel på andra nyttor är undvikna kostnader för privata och offentliga
verksamhetsutövare.
Resultaten visar också att mer än hälften av de svenska dricksvattenkonsumenterna
inte känner till varifrån deras dricksvatten kommer. Trots begränsad kunskap anser
de flesta att det är viktigt att spara på vattnet och är positiva till att myndigheterna
inför restriktioner i vattenanvändningen i händelse av torka. Resultaten visar också att
en majoritet av konsumenterna nästan alltid väljer kranvatten framför flaskvatten. De
tycks inte vara så oroade för dricksvattenförsörjningen till sitt hushåll i dag men är mer
pessimistiska när det gäller framtiden.
Rapportnummer 2025-6
Projektnummer 23-105
