Förstudie för svenska VA-organisationer
Pyrolys av avloppsslam framstår som en lovande metod för att
hygienisera avloppsslam, recirkulera fosfor, hantera föroreningar
och minska klimatpåverkan. Sveriges första fullskaleanläggning
för pyrolys av avloppsslam kommer att starta under
år 2026 på Roslagsvattens reningsverk i Margretelund. Med
Roslagsvatten som utgångspunkt utforskar rapporten för- och
nackdelar med slambiokol och dess marknadspotential, samt
föreslår en affärsmodell för svenska VA-organisationer som tar
hänsyn till dagens förutsättningar med framtiden i åtanke.
Projektet har undersökt hur slambiokol kan bidra till en hållbar slamhantering och
vilka faktorer som påverkar dess marknadspotential. Nuvarande forskningsläge visar
att pyrolys är en metod för att hygienisera avloppsslam och hantera föroreningar som
PFAS, mikroplaster och läkemedelsrester, samtidigt som en del av fosforn i slammet
kan recirkuleras via slambiokolet. Det här motiverar pyrolys av avloppsslam ur ett miljöperspektiv.
Pyrolysprocessen stabiliserar en del av kolet till den grad att det kan räknas
som en kolsänka, vilket tillsammans med minskade växthusgasutsläpp från lagring
av avloppsslam gör att pyrolys är välmotiverat även ur ett klimatperspektiv. Fosforn
som huvudsakligen stannar kvar i slambiokolet kan återföras till jordbruket, men dess
växttillgänglighet
varierar och behöver utvärderas närmare.
Projektet genomfördes med hjälp av litteraturstudier, intervjuer med nyckelaktörer
och insamling av erfarenheter från den globala biokolsbranschen. Det finns ett växande
intresse för pyrolys av avloppsslam inom VA-branschen, men kunskapsluckor kring
slambiokolets långsiktiga egenskaper kvarstår. Rapporten belyser särskilt behovet av
att studera växttillgängligheten för fosfor och kväve och immobilisering av tungmetaller
över tid, samt säkerställa att slambiokolets innehåll uppfyller regelverkens gränsvärden.
Praktiska försök och gårdsstudier är avgörande för att säkerställa materialets användbarhet
och acceptans, särskilt inom lantbruket där potentialen att använda slambiokol
som gödselmedel bedöms vara störst och ligga närmast i tid.
Marknaden för slambiokol är i sin linda, och rapporten understryker vikten av att
bygga lokala nätverk och skapa förtroende hos potentiella användare. Det finns en
positiv inställning från lantbrukssektorn, men betalningsvilja för slambiokol är kopplad
till att säljaren kan garantera materialets kvalitet och egenskaper. Kommunala
VA-organisationer bör dra nytta av samarbete inom branschen för att dela kunskap
och ta sig an gemensamma utmaningar.
Med utgångspunkt i Roslagsvattens förutsättningar visar rapporten att pyrolys av
avloppsslam kan vara ekonomiskt motiverat, framför allt genom potential till minskade
kvittblivningskostnader för slammet. Samma slutsats gäller inte nödvändigtvis
VA-organisationer med lägre kvittblivningskostnad än Roslagsvatten. Intäkter från handel
med kolkrediter är en möjlighet, men för att säkerställa ekonomisk bärkraft krävs
anpassade affärsmodeller som utvecklas i takt med ökad kunskap, förändrade regelverk
och marknadens utveckling.
Rapporten presenterar en förstudie för svenska VA-organisationer. Den betonar
att pyrolys kan spela en central roll för framtidens hållbara slamhantering och uppmanar
till fortsatta satsningar på forskning, praktiska försök och branschöverskridande
samarbeten.
Rapportnummer 2025-7
Projektnummer 24-111
