Prognoser för framtidens vattenanvändning

Syftet med projektet var att bidra till mer utvecklade underlagsdata för prognostisering av vattenanvändning. Prognoser är i nuläget ofta osäkra eftersom de bygger på antaganden och historiska data. Säkrare prognoser kan bidra till trygghet i dimensioneringen vid ny- och ombyggnad och på sikt effektivare resursanvändning. Projektet har identifierat och kvantifierat förbrukningskategorier, identifierat trender som påverkar vattenanvändningen, samt testat underlagsdata i en första version av ett användarvänligt prognosverktyg.

För att samla in data och erfarenheter användes i projektet en kombination av enkätstudier, workshoppar, intervjuer och projektgruppsmöten. Alla deltagande VA-organisationer kunde ta fram längre dataserier för hushållens användning, men flertalet organisationer saknade data kring verksamheter.

STEEP-metodik användes för att kategorisera trender som påverkar vattenanvändning. STEEP inkluderar sociala, teknologiska, ekonomiska, miljömässiga och politiska faktorer. Resultaten visar att trenderna befolkningsutveckling, ökad medvetenhet om vattenfrågor samt tekniska framsteg är centrala för framtida vattenanvändning. Befolkningsutveckling var den trend som beskrevs som en av de mest betydelsefulla. Ökad befolkning leder till högre vattenanvändning och behov av större kapacitet på begränsad yta, medan minskad befolkning resulterar i överdimensionerade system.

Ökad medvetenhet om vattenfrågor skulle kunna minska vattenanvändningen genom informationskampanjer, utbildning och digitala vattenmätare. Tekniska framsteg, som användning av tekniskt vatten och mätning med digitala vattenmätare, kan minska belastningen på dricksvattensystemet. Klimatförändringar, med högre temperaturer och förändrade nederbördsmönster, påverkar vattentillgången. Torra och varma somrar kan leda till ökad vattenanvändning kombinerat med minskad tillgång, medan blötare vintrar kan påverka vattenkvaliteten.

Systemdynamisk modellering användes i projektet för att utveckla ett första utkast till ett prognosverktyg som simulerar framtida vattenbehov utifrån olika scenarier. I ett referensscenario, BAS, bibehölls VA-taxan och förnyelsetakten var konstant på 0,5 % per år; detta jämfördes med två olika scenarier där VA-taxan och förnyelsetakten förändrades. I första scenariot dubblerades VA-taxan under 20 år (förnyelsetakt konstant på 0,5 % per år) och i det andra scenariot kombinerades en dubblerad VA-taxa med ökad förnyelsetakt (1 % per år) i 20 år. Båda scenarierna visade att höjd VA-taxa kraftigt minskade vattenanvändningen. Den ökade förnyelsetakten i andra scenariot hade en marginell effekt på mängden läckage eftersom nätet åldras snabbare än förnyelsetakten.

För att förbättra datahantering och förståelse för hur olika trender påverkar vattenanvändningen behövs fortsatt forskning. Specifikt behövs det mer kunskap om hur olika trender, verksamheters vattenanvändning samt nya lagar och styrmedel kan integreras i prognosmodeller. Projektet har också identifierat behovet av bättre data om hushållens vattenanvändning, särskilt när det gäller dygnsvariationer och hur olika faktorer påverkar vattenanvändningen.

För att underlätta VA-organisationernas arbete med prognostisering rekommenderas de att investera i datainsamling och förvaltning, utöka fokus från hushållen till verksamheter och läckage, arbeta scenariobaserat för att förstå möjliga framtida utvecklingar, samt samarbeta med andra aktörer både inom och utanför branschen. Dessa åtgärder kommer att bidra till en mer hållbar och effektiv vattenanvändning i framtiden.

Den modell som är utvecklad inom projektet är uppladdad hos ISEE Exchange och nås via denna länk

Rapportnummer 2025-17 Projektnummer 23-111