Spillvattenvåtmarker har använts i Sverige sedan början av 1990-talet som reningssteg i kommunal rening av avloppsvatten. De har framgångsrikt minskat belastningen av näringsämnen på recipienterna. I rapporten sammanställs befintlig kunskap tillsammans med en analys av data från 2010 till 2022. Resultaten visar att våtmarker reducerar näringsämnen och har potential att reducera mikroföroreningar.
Spillvattenvåtmarker tillsammans med de traditionella processerna i avloppsreningsverket medger mycket långtgående rening, förutsatt att de utformas och dimensioneras rätt. Flera studier som genomförts av spillvattenvåtmarkers funktion har visat att de, förutom för avskiljning av kväve och fosfor också är effektiva när det gäller avskiljning av smittämnen, läkemedelsrester och mikroplaster.
En genomgång av driftdata från år 2010 och framåt har genomförts för sju svenska spillvattenvåtmarker tillsammans med en intervjustudie samt inläsning av tidigare studier för att ge en så bra bild som möjligt över kunskapsläget. Projektet har letts av WRS AB tillsammans med Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, Nynäshamns kommun, Oxelö Energi, Region Gotland och Växjö kommun.
Reningsprocesserna i våtmarker är i princip desamma som används i traditionell avloppsrening, men i stället för att processerna drivs av el (luftning) eller tillsatt kol drivs de av solen och gravitationen. De viktigaste processerna i våtmarker är sedimentation inklusive sorption, fastläggning och biologisk nedbrytning eller omvandling.
Resultaten visar att de studerade våtmarkerna avskiljer eller omvandlar mellan 500 och 2 000 kg kväve per år och hektar beroende på belastning och utformning. En av våtmarkerna hade högre avskiljning men där var data mer osäkra på grund av en okänd utblandning från ett skogsdike. Genom att anlägga våtmarker kan krav på kväverening uppnås med mindre åtgång av energi och/eller tillsats av kol i reningsverket.
De studerade våtmarkerna avskilde fosfor proportionellt mot fosforbelastningen på våtmarken, och utgående halter av fosfor med en rätt utformad våtmark kan hållas mellan 0,05 och 0,1 mg/l där det finns ett fällningssteg i reningsprocessen innan våtmarken.
Spillvattenvåtmarker minskar förekomsten av indikatororganismer kopplade till smittspridning i vattnet. Genom att anlägga en våtmark innan utsläpp till vattendrag med liten omblandning eller i närheten av badplatser kan risker för spridning till människor och miljö minskas.
Flera studier visar att läkemedelsrester reduceras i spillvattenvåtmarker. Bäst effekt verkar de våtmarker ha som är anpassade för nitrifiering av ammoniumkväve. Avskiljningen är bäst sommartid när den biologiska aktiviteten är som störst. Det finns flera osäkerheter i effektiviteten av att avskilja mer svårnedbrytbara ämnen och vad som händer med nedbrytningsprodukterna. Slutsatsen är att mer forskning behövs kring detta.
De studerade våtmarkerna har olika grad av manuell drift där vissa kräver insatser flera gånger per vecka och andra i princip inga insatser. Det krävs dock rondering av våtmarkerna kontinuerligt för att ha löpande kontroll av hydrauliken och funktionen i övrigt. De flesta av de studerade våtmarkerna har kommit att bli uppskattade rekreationsområden för närboende. Ornitologer reser ibland långväga till våtmarkerna som blivit populära rastplatser och häckningsplatser för fåglar.
Spillvattenvåtmarker kan vara ett alternativ för mindre avloppsreningsverk som har problem med utsläppsvärden, men även vid nybyggnation.
